När siffrorna för februari landade från Köpenhamns flygplats Kastrup var det lätt att fastna i rekordet. 2,2 miljoner passagerare – den starkaste februarimånaden i flygplatsens historia. Men bakom totalsiffran finns en mer intressant utveckling. Copenhagen Airport håller snabbt på att bli Nordens tydliga hubb. Och Stockholm Arlanda spelar i allt högre grad rollen som feeder.
Arlanda matar Köpenhamn – bygger Nordens nya flygnav
Var fjärde resenär byter flyg
Transfertrafiken i Köpenhamn ökade i februari med 47 procent jämfört med samma månad i fjol, detta har Realtid skrivit om tidigare. Totalt bytte 615 000 passagerare flyg på flygplatsen. I dag är mer än var fjärde resenär en transitpassagerare rapporterar Flygvärlden.
Det är klassisk hubbstrategi. Kortlinjer matar in passagerare som sedan flyger vidare på långlinjer. När nätverket blir tillräckligt stort börjar systemet växa av egen kraft.
De tre största feeder-marknaderna är Oslo, Stockholm och Aalborg. På dessa linjer reste över 300 000 passagerare under februari – och fyra av tio fortsatte direkt vidare med ett annat flyg.
Det betyder i praktiken att allt fler svenska resenärer först flyger söderut för att sedan flyga västerut eller österut.
London, Bangkok, Bali – därför kan du nekas vid gaten
Det som en gång var världens starkaste dokument håller på att bli en halvbiljett. För svenska affärsresenärer på väg till London och Bali
SAS samlar trafiken i Köpenhamn
Den kraftiga ökningen är ingen slump. SAS fortsätter att koncentrera mer av sin interkontinentala trafik till Köpenhamn. När fler långlinjer baseras där växer också behovet av matartrafik från resten av Norden.
Strategin är enkel. Ett större långlinjenät gör flygplatsen mer attraktiv för transferresenärer. Och fler transferresenärer gör i sin tur fler långlinjer lönsamma.
Resultatet blir ett självförstärkande system där hubben blir starkare för varje ny linje.
Rekordmånad med geopolitisk oro
Totalt ökade passagerartrafiken i Köpenhamn med 11 procent i februari. Sportlovstrafik och vinterresor till Spanien, Thailand och Alperna bidrog till ökningen.
Men månaden avslutades också i en mer turbulent ton. Oroligheterna i Mellanöstern ledde till att 47 flygningar ställdes in under fyra dagar. Omkring 12 000 resenärer påverkades.
Regionen står för ungefär tre procent av flygplatsens trafik. Men eftersom många av dessa passagerare är transferresenärer som ska vidare till Asien kan störningar snabbt sprida sig genom hela nätverket.
Det är just nackdelen med ett navsystem. När allt passerar genom samma punkt märks varje störning tydligare.
Kampen om Nordens flygtrafik
Copenhagen Airport positionerar sig allt tydligare som Nordens primära gateway mot interkontinentala destinationer. Ambitionen är att bli förstahandsvalet för resenärer från Sverige, Norge och Baltikum som ska vidare till Nordamerika, Asien eller Mellanöstern.
I jämförelse har Stockholm Arlanda en annan profil. Flygplatsen har stark lokaltrafik – så kallad origin-and-destination – men betydligt mindre transfer.
Oslo Gardermoen har en liknande struktur med stark hemmamarknad men färre interkontinentala linjer.
Det gör att allt fler resenärer från både Sverige och Norge i praktiken passerar Köpenhamn på vägen ut i världen.
Kort sagt: den som vill bygga en global hubb i Norden har just nu ett postnummer i Danmark. Och Arlanda levererar i allt större utsträckning passagerarna.
Detta är Danmarks svar på svensk flygskam
Med offensiva klimatmål, miljardinvesteringar och Europas första statligt subventionerade inrikeslinje väljer Danmark
