När EU:s nya direktiv träder i kraft får arbetsgivare krav på att kartlägga löner och åtgärda skillnader. För många svenska företag kan det bli en dyr historia.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Företagen tvingas agera mot löneskillnader
Ett nytt EU-direktiv kräver att företag kartlägger sina löner och agerar om skillnaderna mellan anställda är för stora.
Särskilt mellan män och kvinnor.
”Många företag har ju fortfarande väldigt höga löneskillnader mellan män och kvinnor”, säger Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist till Realtid TV.
Skillnaderna kan inte döljas längre
Det som i åratal varit tabu på svenska arbetsplatser tvingas nu fram i ljuset. Lundkvist menar att förändringen kan komma att ställa till det för många svenska företag.
När direktivet träder i kraft kommer skillnaderna inte längre att kunna hållas under ytan.
För arbetsgivare innebär det konkreta krav: lönespannet måste anges i platsannonser. Organisationer måste kartlägga vad anställda tjänar.
Och om skillnaderna är för stora måste åtgärder vidtas.
Mer administration och högre kostnader
”För företagens del riskerar det leda till ökad administration och ökade kostnader”, säger Lundkvist.
Förändringen blir särskilt stor i Sverige på grund av kulturen där man inte pratar om vad man tjänar. Bakom tystnaden ligger djupt rotade mönster.
Lundkvist pekar på två förklaringar som dominerar debatten: jämlikhetsarvet som gjort att det varit ofint att berätta vad man tjänar, och jantelagen – det outtalade påbudet om att inte sticka ut.
Arbetssökande får insyn
För arbetssökande innebär direktivet att gissningarna tar slut. Arbetsgivare måste skriva vilket lönespann som gäller för tjänsten.
”Den stora fördelen är ju för löntagare. Det skulle kunna förändra hur vi ser på och pratar om löner i Sverige”, säger Lundkvist.
