Elkabeln mellan Sverige och Danmark ska ersättas och uppgraderas. Men kritiken växer där experter menar att det kan bli en förlustaffär för Sverige.
Ny elkabel till Danmark: "Ett hot svenska plånböcker"
Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson menar att den planerade förbindelsen Konti-Skan Connect riskerar att importera högre elpriser och ökad prisvolatilitet till Sverige.
“Om vi inte vill ha Tysklandskabeln, varför vill vi ha den här Danmarkskabeln? Det är exakt samma konsekvenser. Det är bara det att det är danskar på ena sidan och tyskar på andra, säger Nilsson till Realtid och refererar till elledningen Hansa Powerbridge som regeringen valde att säga nej till 2024 med hänvisning till just prishöjningar.
Samtidigt kan Svenska kraftnäts egna beräkningar bygga på föråldrade siffror.
Vindkraften bakom fortsatt låga elpriser
Dyra timmar, politiska utspel och varnande prognoser skapar bilden av elpriser i ständig kris. Men ser man till helheten är bilden betydligt lugnare än debatten antyder.
Danmark betyder kontinentala priser
Den nuvarande likströmsförbindelsen mellan Lindome söder om Göteborg och Jylland i Danmark byggdes på 1960-talet och beräknas nå sin tekniska livslängd i mitten av 2030-talet.
Planen är att ersätta den med en modern förbindelse, Konti-Skan Connect, som samtidigt ökar kapaciteten från 715 till 1 000 megawatt. Kostnaden beräknas till 6,5 miljarder kronor.
Läs även: Ilskna danskar: ”Gör inte reklam för Sverige”. Dagens PS
Nilsson anser att det danska kraftsystemet, som är starkt väderberoende och tätt sammankopplat med den europeiska kontinenten, medför att Sverige vid en utökad förbindelse importerar två saker: ett högre genomsnittspris och prisvolatilitet.
“Det enda som kan hända är att antingen har de smällhöga priser, eller så har de kollapsade priser för att de har så mycket vindkraft när det blåser. Industrin vill inte ha volatila priser”, säger han till Realtid.
Beräkningarna gjorda före Ukrainakriget
Energi- och näringslivsreportern Pontus Nyman har bevakat den svenska elmarknaden en längre tid. När han tittade på beräkningarna, och konstaterar att de gjordes före kriget i Ukraina.
“Det visade sig att man räknat innan kriget i Ukraina. I princip kan man avskriva rapporten direkt eftersom kriget förändrade spelplanen helt för det europeiska elsystemet, säger Nyman.
Missa inte: Kriget slår ut Asiens energiförsörjning – paniken växer. Realtid
Före 2022 flödade stora mängder billig rysk naturgas till EU. Det höll nere elpriserna på kontinenten och minskade prisskillnaden mot Sverige.
Sedan dess har gasmarknaden förändrats i grunden. Nyman pekar på att situationen förvärrats ytterligare av konflikten i Mellanöstern som försvårat Qatars LNG-export till Europa.
Svenska kraftnäts egen långsiktiga marknadsanalys, LMA2024, stärker bilden. I myndighetens känslighetsanalys slår högre gas- och kolpriser betydligt hårdare mot Danmark och Tyskland, med en prisökning på runt 20 euro per megawattimme, jämfört med cirka 10 euro i Sverige.
Prisskillnaden mellan länderna förstärks alltså i ett scenario med dyrare fossil energi.
Svenska kraftnät: ”Stora nyttovärden för båda länderna”
Svenska kraftnät tillbakavisar kritiken.
I en replik i Second Opinion skriver Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem, att myndigheten delar uppfattningen att kostnaden för utlandskablar ska fördelas utifrån vilken nytta som tillfaller respektive land, och att det är precis vad man gjort.
Kostnaden delas jämnt mellan Svenska kraftnät och danska Energinet, och enligt myndighetens beräkningar uppgår den svenska andelen av förbindelsens totala nordiska nytta till ungefär hälften.
Missa inte: Vattenkraft: Historiskt underskott samtidigt som kraftverk rivs. Realtid
Gustafsson betonar att man har tagit hänsyn till interna begränsningar i det svenska nätet och att kostnadsfördelningen i andra gränsöverskridande projekt har blivit annorlunda när beräkningarna pekat på en snedfördelning av nyttor.
Det som skiljer Svenska kraftnäts bedömning från kritikernas, skriver han, är synen på vilket land som får störst nytta.
Ifrågasätter Svenska kraftnäts prisscenarier
Även Mats Nilsson riktar skarp kritik mot myndighetens beräkningar. Svenska kraftnät har hävdat att den svenska andelen av den totala nordiska nyttan uppgår till ungefär hälften, och att förbindelsen ger positiva effekter för båda parter.
Läs även: Så mycket lyfter Irankriget elpriset. E55
Men enligt Nilsson bygger beräkningarna på scenarier där det danska genomsnittspriset 2035 antas vara lägre än det svenska – något han anser saknar förklaring.
”Sverige och Norge har billig baskraft. Tyskland och Danmark är allmänt kända för höga elpriser. Och då får de i sina rätt konstiga scenarier tvärtom 2035. Om ni förutsätter den här förändrade prisbilden, då behöver ni förklara hur det gick till”, säger han.
I Svenska kraftnäts marknadsanalys framgår att de simulerade priserna i Danmark konsekvent ligger högre än i Sverige i samtliga scenarier fram till 2045. Ett mönster som motsäger bilden av att Danmark skulle bli billigare.
Tyskland – ”elefanten i rummet”
Danmark fungerar i praktiken som ett transitland för el vidare till kontinenten, och den stora drivkraften bakom ökad överföring är Tysklands elbehov efter nedläggningen av landets kärnkraft.
“Ur ett centraleuropeiskt perspektiv är mer integration så klart önskvärt eftersom både Sverige och Norge har stora mängder billig vattenkraft. Men det går förstås också åt andra hållet – att Sverige och Norge då får högre elpriser ju mer vi exponerar oss mot kontinenten”, säger Pontus Nyman.
Kabeln kan villkoras – eller slopas helt
Mats Nilsson ser i praktiken två alternativ. Det första är att inte bygga kabeln alls. Det andra är att villkora den kraftigt. Exempelvis genom att begränsa den normala handelskapaciteten till 500 megawatt och bara öppna resterande kapacitet när det svenska systemet klarar av det.
“Du kan säga till danskarna: visst, kabeln är på 1 000 megawatt, men normalt sett får ni bara 500. De övriga 500 får ni om vårt system klarar av det”, säger han.
Läs även: Elpriserna förändras – gör batterilagring mer lönsamt. Dagens PS
Han pekar också på att Norge för en liknande debatt om att inte förnya sina förbindelser. Och att Sverige inte skulle vara ensamt om att ifrågasätta nya utlandskablar.
Nilsson lyfter även EU:s nyliga förslag om att ta 25 procent av flaskhalsintäkterna för att finansiera nya kablar, ett förslag som energiminister Ebba Busch reagerat starkt emot.
Enligt Nilsson innebär förslaget i praktiken att länder som Sverige, som redan handlar mycket el, bestraffas.
