Sverige kan behöva betala mest av alla länder om ett nytt EU-förslag går igenom. Det gillar inte den svenska regeringen.
Busch sågar EU:s elplan: "Ett dåligt förslag"
EU-kommissionen har kommit med ett nytt förslag om att knyta samman medlemsländernas elnät.
Förslaget innebär bland annat att upp till 25 procent av ländernas så kallade flaskhalsintäkter ska kunna användas till gemensamma europeiska elnätsprojekt.
Det väcker starka reaktioner i Sverige. Enligt bedömningar riskerar vi att få den högsta kostnaden av samtliga medlemsländer, skriver Dagens PS med hänvisning till Sveriges Radio.
Regeringen är kritisk
Flaskhalsintäkter uppstår när el överförs mellan områden med olika elpriser, exempelvis mellan Sveriges fyra elområden.
Intäkterna samlas på ett särskilt konto och är tänkta att användas för att stärka och utveckla det nationella elnätet.
Vid utgången av 2024 uppgick Sveriges samlade flaskhalsintäkter till omkring 65 miljarder kronor, vilket är mer än landets årliga EU-avgift.
Regeringen är kritisk till att en del av dessa medel ska kunna styras till projekt i andra EU-länder.
”Ett dåligt förslag”
Energi- och näringsminister Ebba Busch anser att förslaget riskerar att urholka nationellt självbestämmande och liknar det vid en indirekt avgift till EU.
”Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder. Det ska gå till Sverige”, säger hon till SR.
Även företrädare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet motsätter sig förslaget och menar att pengarna bör användas flexibelt utifrån svenska behov.
Stora variationer i pris
Samtidigt pågår ytterligare en diskussion om Sveriges roll i EU:s gemensamma balansplattform MARI, som ska vara fullt införd senast den 1 september 2026.
Plattformen syftar till att underlätta handel med stödtjänster för att balansera elproduktionen mellan länder, särskilt när produktionen från vind- och solkraft varierar.
Svenska kraftnät har dock varnat för att tidigare förändringar på elmarknaden, såsom flödesbaserad kapacitetsberäkning och nya automatiserade balanssystem, har lett till kraftiga prisvariationer, särskilt i södra Sverige.
Oroar sig för ökade kostnader
Myndigheten ser risker med att återgå till modeller som tidigare skapat problem.
Industriföreträdare uttrycker oro för att ökade kostnader och större prisvolatilitet kan försämra svensk konkurrenskraft.
Samtidigt framhåller vissa aktörer inom energihandel att större europeisk integration kan skapa nya affärsmöjligheter.
Läs mer: Knarkpengar tvättas genom krypto – polisen står handfallen. Dagens PS
