Regeringen vill göra Sverige till en av världens tio främsta AI-nationer. Men medan branschen efterlyser större investeringar och offensivare satsningar varnar kritiker för att strategin är för teknikentusiastisk och saknar evidensbas.
Tunga experter sågar regeringens AI-strategi: "Kommer inte räcka"
Regeringen presenterade nyligen sin AI-strategi med ambitiösa mål: Sverige ska tillhöra världens tio främsta AI-nationer och bli bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen.
Strategin, som bygger på AI-kommissionens betänkande och digitaliseringsstrategin, spänner över områden som regelförenkling, datadelning, beräkningskapacitet och kompetensförsörjning.
Missa inte: Hjärnforskaren larmar: skärmtid ger dummare barn. Realtid
Men reaktionerna är blandade. Realtid har talat med både branschföreträdare och kritiker för att få en bredare bild av hur strategin tas emot.
”Bra mål – men åtgärderna räcker inte”
Mikael Ljungblom, Director of Public Policy and International Relations på AI Sweden, välkomnar de övergripande ambitionerna.
”På ett övergripande plan tycker jag att det är väldigt bra att regeringen sätter ambitiösa mål. Men om man tittar på handlingsplanen och åtgärderna som aviserats så kommer de inte räcka för att vi ska nå de målen, säger han till Realtid.
Läs även: Kan svenskarna axla EU:s AI-ansvar? Dagens PS
Ljungblom pekar på att det saknas avsevärda investeringar och åtgärder inom flera sektorer, inte minst skola och utbildning. Han betonar dock att strategin inte bör ses som det slutgiltiga svaret.
”Vi ska inte utesluta att Sverige tar ytterligare initiativ och gör ytterligare satsningar. Det kommer verkligen behövas”, säger han.
Sverige kan tävla internationellt
När det gäller det svenska AI-landskapet lyfter Ljungblom fram snabbväxande bolag som Lovable och Legora som exempel på svenska företag som gör ett starkt avtryck i applikationslagret av AI. Samtidigt finns ett tydligt gap bland små och medelstora företag som ofta saknar resurser att ligga i framkant.
På frågan om Sverige kan tävla med amerikanska AI-jättar som OpenAI och Anthropic svarar Ljungblom:
”Man måste veta var man vill tävla. Det är ganska svårt att tävla med de stora amerikanska bolagen som har tillgångar till enorma mängder kapital och beräkningskraft, men det är ju inte hela historien. Vi ser ju till exempeI framgångar i Lovable och i Legora så exempelvis applikationslagret finns det massor av möjligheter, säger han.
Missa inte: Infekterad strid om datacenter – anklagas för kolonisering. Realtid
Ljungblom efterlyser konkret mer offensiva satsningar på tre områden: kompetensutveckling från grundskola till universitet, ökade resurser till Vinnova för att driva tillämpning av AI i båda privat och offentlig sektor, samt bättre förutsättningar för att rekrytera internationell talang.
Han hänvisar till Estland som nyligen tillsatt en genomförandegrupp under sin premiärminister som modell för hur man kan organisera arbetet.
”Falska premisser och brist på evidens”
Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert och en av initiativtagarna till Folkets AI-kommission, är betydligt mer kritisk.
Hon menar att strategin bygger på en grundläggande falsk premiss genom att klumpa ihop vitt skilda teknologier under ett enda AI-begrepp.
”Man påstår väldigt mycket vad det ska leda till för effekter och det har man väldigt lite evidens för. Forskning visar snarare att det handlar om att omdisponera tid och att det kanske inte alls blir mer effektivt i många sammanhang, säger Ewald till Realtid.’
Läs även: Forskare: Nu kan AI avgöra när vi dör. Dagens PS
Ewald ser också tydliga paralleller till den tidigare digitaliseringsstrategin och beskriver tonen som ”teknikentusiastisk” snarare än rationell. Att fyra av strategins fem mål handlar om att positionera Sverige i förhållande till andra länder är enligt henne ett tomt budskap.
”Varför skulle vi se samhällsutveckling som en tävling? Det här sättet att formulera sig har inte lett till någon som helst fördel för Sverige de senaste 20 åren, säger hon.
Saknar säkerhetsaspekter
Ewald är särskilt oroad över att strategin saknar tydliga grepp kring integritet, säkerhet och etik. Särskilt oroande är at frågan om det stora beroendet till amerikanska teknikjättar inte alls hanteras.
Hon pekar på att myndigheters information riskerar att behandlas som en råvara för exploatering. Med otillräcklig hantering av de risker det medför.
Missa inte: Efter kräftgången – Europas techbransch reser sig. Realtid
Förslaget att alla myndigheter ska rapportera in sin AI-användning avfärdar hon som en ren pappersexercis som signalerar att mer AI alltid är bättre.
”Du ska inte använda mer AI än vad du behöver, utan du ska använda AI till det som faktiskt gynnar verksamheten, säger hon.
Hon varnar också för vad hon kallar ”förvärvad inkompetens”, att den utbredda användningen av AI-verktyg på kontor och i skolan riskerar att undergräva människors egen förmåga att skriva, tänka och lösa problem självständigt.
Strategin ska genomföras – men hur?
Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning och Post- och telestyrelsen i uppdrag att stödja genomförandet av strategin. Det ska följas upp årligen.
Läs även: Rapport: Snart dominerar AI pensionsrådgivningen. E55
Under 2026 ska grunden till en så kallad AI-verkstad för offentlig förvaltning etableras, med målet att vara fullt utbyggd 2030.
Båda förespråkare och kritiker verkar dock överens om en sak: det krävs mer än en strategi för att Sverige ska hålla jämna steg med den globala AI-utvecklingen.
”Regeringen har börjat trampa i rätt riktning men man skulle behöva vara mer offensiv”, säger Ljungblom.
