Kontorsfastigheterna står inför den största vakansutmaningen sedan IT-bubblan sprack i början av 2000-talet. Nu pekar Riksbanken ut nya sårbarheter när de tomma lokalerna hopar sig.
Fastighetsbolag dras med högsta vakanserna på 25 år


Mest läst i kategorin
Vakansgraden för kontor har nått den högsta nivån på ett kvarts sekel.
Tillväxten i lokalytan har överträffat efterfrågan i flera geografiska områden – och företagens anpassning till distansarbete har permanent förändrat behovet av kontorsyta, enligt Riksbankens färska stabilitetsrapport.
Problemet begränsar sig inte till kontorsmarknaden. Även logistik- och hyresbostadssegmenten kämpar med ökade vakanser, vilket pressar fastighetssektorns kassaflöden från flera håll samtidigt.
Rabatterna växer när inflationen faller
Tillfälliga hyresrabatter vid nytecknade avtal förekommer nu i betydligt större omfattning än tidigare.
Det slår hårt mot företagens intäkter i ett läge där kompensation via indexerade hyreshöjningar krymper kraftigt – inflationen har sjunkit och ger inte längre samma automatiska intäktslyft.
Sammantaget begränsar dessa faktorer tillväxten i fastighetssektorns kassaflöden.
Om företagen dessutom baserar sina fastighetsvärderingar på alltför optimistiska antaganden om långsiktiga hyresintäkter riskerar tillgångspriserna att pressas nedåt, skriver Riksbanken.
Hälften av obligationerna hos fonderna
De lägre räntorna under året har gett högst skuldsatta fastighetsföretag ett andrum. För vissa har ökningen av finansieringskostnaderna dämpats, medan andra har sett kostnaderna minska.
Men förbättringen är bräcklig.
Knappt hälften av fastighetssektorns emitterade obligationer i svenska kronor ägs av företagsobligationsfonder. Totalt kontrollerar dessa fonder omkring 40 procent av alla företagsobligationer i kronor.
Detta koncentrerade beroende av en enda finansieringskälla gör sektorn fortsatt sårbar, enligt Riksbanken.
Räntebärande nettoskulder i förhållande till rörelseresultat har visserligen stabiliserats kring sitt historiska genomsnitt. Men många företag har fortfarande relativt korta ränte- och kapitalbindningstider, vilket innebär att negativa förändringar kan slå igenom snabbt.
Korta bindningstider förstärker riskerna
Om ekonomins återhämtning dröjer riskerar hyresgästernas lönsamhet att försvagas ytterligare. Det skulle kunna leda till ännu fler vakanser och pressade hyresnivåer.
Fastighetssektorns resultat och förmåga att klara räntebetalningar hotas i ett sådant scenario.
Längre ränte- och kapitalbindningstider skulle göra företagen mer motståndskraftiga, konstaterar Riksbanken.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












