Det har varit flera motiga år för tillväxten i Sverige. Våra stora företag har gått bra, men i övrigt har ekonomin kämpat i motvind. Ska 2026 också glida ur våra händer?
Stjärnorna står fel för Sverige: 2026 glider ur våra händer
KOMMENTAR – I slutet av 2024 och under början av 2025 var prognoserna för Sverige positiva. Väl positionerade industrier och löner som ökade mer än inflationen – återhämtningen var runt hörnet.
In på scenen: Donald Trump och tullkaoset. Ett år senare vet vi att 2025 blev ett år av blygsam återhämtning. Inför 2026 hade vi laddat om prognoserna med ny optimism. Industrier som levererar, reformer som ska ge kraft till hushållen och minskad arbetslöshet flera månader i rad.
Och precis som 2025 började det bra. Börsen gick urstarkt, konsumtionen pekade uppåt och det pratades om ytterligare en räntesänkning för att ge den sista knuffen in i högkonjunktur.
In på scenen: Donald Trump och blockaden av Hormuzsundet.
Det här är en kommenterande text. Analys och åsikter som framkommer är skribentens.
Allt såg så bra ut för Sverige
Narrativet var (nästan) perfekt. Med våren i antåg pratades det om ljusare tider för Sverige. Det gick nästan att känna en slags blomstrande doft när prognoserna avlöste varandra under början av årets första kvartal.
Vi hade klarat det stökiga året 2025 oväntat bra. Om vi klarade det, vad skulle då kunna stoppa oss 2026 när korten såg ut att ligga helt rätt för Sverige?
Nu skulle konsumtionen sätta fart parallellt med att europeiska handelspartners fick bättre ekonomi och snart skulle vi få uppleva den första ordentliga högkonjunkturen sedan pandemin. SCB:s konjunkturklocka pekade i många fall på återhämtning och det fjärde kvartalet 2025 blev överraskande bra.
Konsumenterna ”sviker” Sverige
Jag var tidig med att ifrågasätta hur rimligt det var att räkna med konsumenternas ökade konsumtion som en stöttepelare. Dels för att många ekonomiska reformer främst gynnat grupper som redan haft goda möjligheter att konsumera mer. Risken är att tillskotten går till ökat sparande.
Men också för att många byggt upp en krismentalitet och ligger efter med sparandet till följd av flera riktigt motiga år för svenska låg- och medelinkomsttagare.
När Nordea förra veckan släppte en årlig rapport över hur svenskarna har planerat att konsumera under 2026 kan man inte påstå att det gav en känsla av att vi ska konsumera oss in i en högkonjunktur.
Det nästintill enstämmiga svaret jag har fått från ekonomer när jag påtalat min oro är att jag har fel. Jag hoppades också att jag skulle ha fel. Ekonomernas positiva prognoser har säkerligen byggt på rimliga antaganden.
Något exceptionellt skulle helt enkelt krävas för att sätta käppar i det svenska ekonomiska hjulet även detta år.
Precis vad som krävdes för att sänka 2026
Att med säkerhet förutse Irans blockering av Hormuzsundet var förstås omöjligt. Det var snarare inbakat som en av flera risker. Teoretiska risker som vi hade börjat vänja oss vid.
Nu verkar de allra flesta vara överens om följande bedömning:
En långvarig blockad kommer att få ödesdigra konsekvenser för världsekonomin. Mot en sådan utveckling står sig inte en svensk högkonjunktur.
Redan i dag ser vi vad ett par veckor av kaos gör med ekonomin. Energipriserna ökar, tillgången till gödsel stryps när bönderna skulle börja gödsla och länder som är beroende av Gulfstaternas olja ser hur stupet kommer närmre.
Vi som följer nyheterna hoppas febrilt att Vita huset och Israel ska utropa en påhittad seger. Irans regim, som riskerar undergång och förnedring, tvingas att kämpa in i det sista. Än så länge ser det ut att kunna fortsätta länge.
Några förhandlingar pågår inte och det är svårt att säga hur Iran skulle agera om anfallarna drog sig tillbaka och utropade seger.
En blekare bild av 2026
Men bilden av att den svenska högkonjunkturen skulle komma senare i år börjar blekna. Kriget har fått omedelbara ekonomiska konsekvenser och det kommer att få psykologiska konsekvenser.
Vi kan fortfarande komma undan med en mindre ekonomisk skråma om kriget upphör inom kort. Men om det fortsätter att eskalera får vi nog räkna med att prognoserna skrivs om och att den ekonomiska våren dröjer längre för Sverige.
De underliggande faktorerna med en väl positionerad industri, stärkt ekonomi för hushållen och goda offentliga finanser kvarstår och tids nog får vi vår högkonjunktur.
Men stjärnorna tycks stå fel för Sverige även 2026.
