Många svenskar riskerar att deras närstående går miste om stora pensionsbelopp vid ett oväntat dödsfall. Samtidigt väljer allt fler att ta ut sin tjänstepension snabbare, vilket skapar nya ekonomiska risker längre fram i livet.
Så mycket förlorar dina anhöriga om du dör i förtid
ANNONS
Upptäck krypto på Bybit.
Pensionens olika delar har helt skilda regler för vad som händer med pengarna vid dödsfall.
Den största delen av pensionen för de flesta svenskar, inkomstpensionen, kan aldrig föras vidare till anhöriga.
Missa inte: Snart sköter AI din pension – experterna varnar för fällorna. Realtid
Pengarna fördelas istället som så kallade arvsvinster till alla andra som är födda samma år som den avlidne, berättar Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten i en intervju med News55.
Premiepensionen – ett val med konsekvenser
För premiepensionen finns däremot möjlighet att teckna ett efterlevandeskydd.
Det innebär att en partner, make, maka, registrerad partner eller sambo med gemensamma barn, kan ärva pensionen istället för att den betalas ut som arvsvinster.
”Det finns något som kallas för arvsvinster, som innebär att dina pengar förs över från ditt konto till alla andra som är födda samma år som du när du dör. Din inkomstpension kan aldrig överföras till din make, maka eller andra arvingar”, säger Claesson till News55.
Läs även: Ekonomen varnar: AI kan ge svenskar lägre pension. Dagens PS
Men skyddet har en baksida.
Det kostar pengar i form av lägre utbetalningar under den egna livstiden, och om partnern dör först kan investeringen visa sig vara förgäves. Barn har inte rätt till premiepensionen vid förtida dödsfall.
Tjänstepensionen ger bredare skydd
I tjänstepensionen finns ett liknande alternativ, det så kallade återbetalningsskyddet.
Missa inte: Höga fondavgifter kan kosta dig hundratusentals kronor. Realtid
Här kan pengarna tillfalla en vidare krets, inklusive barn. Men reglerna skiljer sig åt mellan sektorerna. Anställda i kommuner och regioner har skyddet aktiverat som standard, medan privatanställda aktivt måste välja till det.
Claesson påminner också om att omställningspension och barnpension betalas ut automatiskt via statsbudgeten till efterlevande som uppfyller kraven, utan att man behöver ansöka.
Snabbare uttag – en växande trend
Parallellt med frågan om efterlevandeskydd pågår en annan pensionsdebatt. Allt fler pensionärer väljer att ta ut sin tjänstepension på kortare tid. Hos Alecta har andelen som väljer livslånga uttag sjunkit från 70 procent 2016 till 55 procent 2025.
Läs även: Så många pensionärer har fått sänkt inkomst i år. Dagens PS
Ungefär en tredjedel väljer numera utbetalning inom tio år, vilket innebär att pengarna ofta tar slut redan vid 70–75 års ålder.
Staffan Ström, pensionsexpert på Alecta, har varnat för att många sedan tvingas klara sig på enbart den allmänna pensionen, som i snitt låg på 16 400 kronor i månaden före skatt förra året.
Skilda åsikter
Äldreforskare ser dock annorlunda på saken. Boo Johansson, professor emeritus vid Göteborgs universitet, menar att det är i de första pensionsåren man har kraft och intresse att resa och göra det man vill, enligt en intervju i Dagens Nyheter.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, betonar att det inte finns några universella svar. Den som har specifika planer kan ha skäl att ta ut pensionen snabbare, men den som har små marginaler bör välja livsvarigt uttag.
Missa inte: ChatGPT kan snuva dig på tusenlappar i pension. Realtid
Han uppmanar också yngre att bygga en buffert på 300 000 till 500 000 kronor inför pensionen.
Sedan 2024 kan pensionärer som ångrar ett för kort uttag förlänga sin utbetalningstid, men att korta ner den går fortfarande inte.
