Många som röstade på eller arbetade med Donald Trump ville ha färre krigsengagemang utomlands. Iran-kriget kan nu få konsekvenser på hemmaplan.
Sprickorna i Maga-rörelsen – Trump får intern kritik
Kriget mot Iran har blottlagt tydliga sprickor inom Donald Trumps politiska rörelse.
Nästan tre veckor efter de första amerikanska flyganfallen växer motsättningarna mellan olika falanger inom Maga-basen, där synen på militär intervention länge varit splittrad.
Konflikten blev särskilt tydlig när Joe Kent lämnade sin post som chef för USA nationella anti-terrorismcenter.
Har fått kritik
Hans avgång, som följdes av skarp kritik mot beslutet att inleda kriget, fick snabbt politiska efterverkningar i både Vita huset och kongressen.
Samtidigt har flera inflytelserika profiler inom den konservativa rörelsen, däribland Tucker Carlson, Megyn Kelly och Joe Rogan, uttryckt skepsis mot USA engagemang, skriver Financial Times.
De representerar en mer isolationistisk linje som ifrågasätter långvariga utländska konflikter.
På den andra sidan står mer traditionella säkerhetspolitiska hökar som ser militära åtgärder som nödvändiga för att stoppa hot från Teheran.
Vill inte ta ställning
Även inom administrationen märks spänningar. Vicepresident JD Vance har tidigare varit kritisk till utländska interventioner, men har nu visat stöd för presidentens beslut.
Underrättelsechefen Tulsi Gabbard, som länge varit skeptisk till militära insatser utomlands, har intagit en mer försiktig hållning och undvikit att tydligt ta ställning, skriver NBC.
Hennes roll blir central när kongressen granskar beslutsunderlaget bakom attackerna.
Tydlig splittring
Splittringen märks även i kongressen, där republikanska ledare försvarar insatsen samtidigt som vissa allierade till Trump öppet ifrågasätter den.
Marjorie Taylor Greene har exempelvis försvarat Kent och markerat mot kriget.
Trots oenigheten visar opinionsmätningar att stödet för militära åtgärder fortfarande är starkt bland republikanska väljare.
Samtidigt finns en växande oro för att stödet kan minska om konflikten drar ut på tiden eller får allvarliga ekonomiska konsekvenser.
Hormuzsundet i fokus
Ett särskilt orosmoment är utvecklingen i Hormuzsundet, där spänningarna har bidragit till stigande oljepriser och ökade bränslekostnader i USA.
Detta riskerar att påverka både hushåll och den politiska opinionen inför kommande val.
” röstade för att kasta ut Biden och Harris. Men att attackera Iran, Venezuela, attackera vaccin, bygga om East Wing? Man skulle kunna sätta ihop en lång lista med saker som egentligen inte fanns på deras prioriteringslista”, säger den politiske analytikern Charlie Cook till FT.
