18 mars
2026
En ny standard
Efter en vår präglad av försiktiga prognoser och geopolitisk oro ser det svenska konsumtionslyftet ut att utebli. Samtidigt seglar en bortglömd ”försvarsmetall” upp som marknadens nya raket. Veckans börsbarometer kollar hög- och lågtryck på marknaden.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Trots förväntningar om att svenska hushåll ska konsumera oss ur lågkonjunkturen, pekar mycket på motsatsen. Den utlovade köpfesten lyser med sin frånvaro, och den psykologiska tröskeln för att börja spendera igen är hög.
”Jag tror inte på bilden av att konsumtion ska rädda det svenska konjunkturläget”, säger Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, i Börsbarometern.
Han menar att den ekonomiska ångesten i medelklassen är påtaglig och att den nyligen publicerade Nordea-rapporten bekräftar bilden:
Svenskarna planerar att dra ner på allt från restaurangbesök till sparande. Den efterlängtade högkonjunkturen ser nu ut att dröja till 2027.
Krisen i Mellanöstern och oroligheterna kring Hormuzsundet slår direkt mot ekonomin. Blockerade handelsvägar leder till dyrare transporter och pressar upp energipriser, vilket skapar ringar på vattnet långt fram i tiden.
En metall står för en av marknadens mest dramatiska prisökningar sedan förra året; volfram. Priset har stigit med hela 557 procent sedan februari förra året, vilket får guld och koppar att blekna.
Metallen är kritisk för försvarsindustrin, där den bland annat används i pansarbrytande ammunition och flygkomponenter.
Kina kontrollerar nästan 70 procent av produktionen, vilket gör metallen till ett vapen i handelskrigen. Ny brytning i Sverige är osannolik, men Sandvik driver en av Europas viktigaste anläggningar för anrikning och återvinning av volfram via ett dotterbolag i Österrike.
Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs lyfter europeiskt sparande som ett lågtryck. Medan svenskar ser aktiesparande som en folksport, ser det annorlunda ut på kontinenten.
I länder som Tyskland, Italien och Frankrike ligger enorma belopp – uppskattningsvis 11 000 miljarder euro – och dammar på sparkonton eller i madrasser.
I USA och Sverige ligger cirka 25 procent av hushållens besparingar på börsen, medan siffran i övriga Europa bara är 10 procent.
Att lösa upp denna ”finansiella propp” skulle kunna frigöra enorma resurser för det europeiska näringslivet, men djupa historiska sår och misstro mot institutioner gör att många européer fortfarande föredrar kontanter och fysiskt guld framför aktier.
Slutligen lyfter David ett lite udda högtryck. I en värld av algoritmer och makrotrender finns det ett värde i att titta på den mänskliga faktorn när man analyserar bolag. Bolag med starka huvudägare eller familjeägda verksamheter kan vara en kvalitetsstämpel.
När vd:ar för mindre bolag väljer att träffa marknaden och personligen representera sin verksamhet, skapar det en långsiktighet som sällan finns i mer anonyma organisationer. Det handlar om att hitta ”good owners” som sitter i samma båt som småspararna, menar David Ingnäs.
