15 mars
2026

Realtid

Ny rapport: AI hotar kontorsjobben – men rörmokaren kan sova lugnt

Forskning visar att kontorsyrken är mer exponerade för AI än fysiska jobb. Foto: Pixabay
Viggo Cavling

Viggo Cavling

En ny analys från AI-bolaget Anthropic visar vilka yrken som påverkas mest av artificiell intelligens. Resultatet är både väntat och lite ironiskt: ju mer du jobbar med text, siffror och Powerpoint, desto större är risken att en algoritm snart sitter bredvid dig.

AI flyttar in på kontoret

När AI-bolaget Anthropic analyserade hur stora språkmodeller används i arbetslivet blev resultatet tydligt: kontorsjobben är mest exponerade.

Studien, som publicerats i rapporten ”Anthropic Economic Index”, bygger på analys av miljontals interaktioner med AI-modellen Claude för att se hur tekniken faktiskt används i arbetslivet.

Resultatet visar att AI redan används i arbetsuppgifter inom ungefär 36 procent av alla yrken – ofta för analys, skrivande eller programmering.

Det är egentligen logiskt. Mycket av arbetet i dessa yrken består av att läsa, skriva, analysera och sammanfatta information. Exakt det som moderna AI-modeller är byggda för.

Programmerare ligger också högt på listan. Upp till tre fjärdedelar av arbetsuppgifterna i mjukvaruutveckling bedöms kunna påverkas av AI.

Kort sagt: AI gör jobbet snabbare, men kräver fortfarande människor som förstår vad de håller på med.

Programmering är ett av de yrken där AI redan påverkar arbetsuppgifterna mest. Foto: Pixabay

De mest utsatta yrkena

Bland de yrken som enligt analysen påverkas mest finns flera klassiska tjänstemannayrken:

Kundtjänstmedarbetare
Registreringsassistenter (dataregistrering)
Medicinska journaladministratörer
Marknadsanalytiker
Säljrepresentanter
Finansanalytiker
Mjukvarutestare (kvalitetssäkring)
Informationssäkerhetsanalytiker
IT-supporttekniker

Gemensamt för dem är att arbetet till stor del sker framför en skärm och bygger på strukturerad information.

Det är också därför kontorsadministration sticker ut i analysen. Upp till 90 procent av arbetsuppgifterna inom denna kategori bedöms i teorin kunna automatiseras med AI.

Programmering är ett av de yrken där AI redan påverkar arbetsuppgifterna mest. Foto: Pixabay

Fysiska jobb klarar sig bättre

Betydligt tryggare ser det ut för yrken som kräver fysisk närvaro eller manuella färdigheter.

Här återfinns exempelvis:

Installation och reparation
Byggarbete
Jordbruk
Transport
Produktion
Vakt- och säkerhetsyrken
Restaurang och servering
Park- och fastighetsskötsel
Personlig omsorg
Vårdpersonal

Kort sagt: det som kräver händer, kropp och verklig värld är fortfarande svårt att automatisera.

Att reparera en värmepump i januari i Sundsvall är fortfarande en betydligt svårare uppgift för en algoritm än att skriva en rapport.

Ingen massarbetslöshet – än

Det kanske mest intressanta i studien är dock en annan slutsats.

Trots att många yrken är kraftigt exponerade för AI finns det ännu inga tydliga tecken på att arbetslösheten ökat bland dessa grupper sedan AI-boomen började runt 2022.

Ekonomer vid Yale Budget Lab, som analyserat samma data, menar att AI i första hand fungerar som ett produktivitetsverktyg snarare än en ren ersättare för människor.

Även analyser i Forbes pekar på samma sak: tekniken förändrar arbetsuppgifter snabbare än den eliminerar hela yrken.

Med andra ord: AI ersätter inte alltid människor – den gör dem snabbare.

Den som lär sig använda AI kan få ett tydligt försprång på arbetsmarknaden. Foto: Pixabay

Den verkliga förändringen

Den stora förändringen handlar därför inte om vilka jobb som försvinner, utan om hur jobben förändras.

Den som använder AI kommer sannolikt att ersätta den som inte gör det.

Det är ungefär samma princip som när Excel slog igenom på 1990-talet. Revisorer försvann inte – men de som fortfarande räknade på papper fick det betydligt svårare.

AI verkar vara nästa kapitel i samma historia.

Den här gången bara lite snabbare.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Senaste lediga jobben