Det som gjort dig framgångsrik kan också bli din största svaghet. För chefer och företagsledare är risken stor att just de superkrafter och personlighetsdrag som byggt karriären förvandlas till farliga blind spots.
Så undviker du att snubbla på dina egna superkrafter


Mest läst i kategorin
”Styrkor är inte obetingade positiva, ofta ligger utmaningen i att vi investerar för mycket i dem”, säger psykologen och ledarskapscoachen Martin Dubin i Harvard Business Review.
Som klinisk psykolog och numera ledarskapscoach har Martin Dubin i över 20 år följt hur framgångsrika företagsledare kör fast när deras mest uppskattade egenskaper blir till hinder.
I en artikeln beskriver han hur fenomenet ofta tar chefer på sängen: ”För framgångsrika personer finns det få saker som är mer förvirrande än att misslyckas när man gett sitt allra bästa. När dina styrkor – dina ’superstrengths’ – blir ett problem har du drabbats av en blind spot.”
När styrkan slår tillbaka
Dubin pekar på flera exempel. En vd, Esther, hade byggt sin karriär på att vara noggrann och försiktig. Men i en ny roll på ett snabbväxande bolag blev samma försiktighet ett hinder.
”Hon behövde röra sig snabbare, men hennes styrka, att vara deliberativ och försiktig, gjorde att hon tappade tempo och förlorade möjligheter”, säger Dubin.
Styrelsen insåg snabbt dilemmat och ifrågasatte om hon kunde anpassa sig.
Läs mer:
Oro och ångest – vardag för kvinnliga entreprenörer. Realtid
Ett annat exempel är Mila, en introvert toppchef som älskade det analytiska arbetet men ogillade rampljuset.
Hennes ledningsgrupp blev förvånad över att deras nya vd undvek att synas. ”Hon ville bara göra jobbet. Att stå på scen, möta kunder och press kändes som ett straff”, berättar Dubin.
När bolaget gick in i en ny fas, där synlighet och kommunikation var avgörande, blev hennes introversion en flaskhals.

Senaste nytt
Big Five som verktyg men inget facit
För att förstå varför styrkor kan slå över till svagheter lutar sig Dubin mot den välkända psykologiska modellen Big Five.
Den omfattar fem huvuddrag:
– Extroversion
– Öppenhet för nya erfarenheter
– Tillmötesgående
– Samvetsgrannhet
– Emotionell stabilitet.
Enligt forskningen är dessa drag stabila genom livet, men när de blir överdrivna kan de skapa problem.
”Om du är för extrovert kan du ha svårt att fokusera. Om du är för samvetsgrann kan du fastna i perfektionism. Om du är för tillmötesgående kan du bli för godtrogen. Allt kan tas till en ytterlighet, och det är där blind spots uppstår”, skriver Dubin.
För chefer och arbetsledare innebär det att självkännedom är avgörande. Att förstå när man blivit ”för mycket” av något, för noggrann, för snabb, för kritisk, kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande.
Förändringsbenägen – ett måste
I en snabbrörlig värld där teknikutvecklingen accelererar, konflikter skakar marknader och geopolitiken förändras från dag till dag blir förändringsbenägenhet en kärnkompetens.
Ledare som klamrar sig fast vid sina styrkor utan att ompröva dem riskerar att bromsa både sig själva och sina organisationer.
För att lyckas behöver chefer i dag inte bara identifiera sina blind spots, de måste också aktivt odla förmågan att förändras. Det handlar om att våga omvärdera invanda arbetssätt, skifta fokus när marknaden kräver det och snabbt mobilisera organisationen när nya villkor uppstår.
”Du kan inte bli en framgångsrik ledare om du inte lär dig att anpassa dina styrkor till situationen”, sammanfattar Dubin.
Förändringsbenägenhet blir därmed inte bara ett önskvärt drag, utan en överlevnadsstrategi.
Arbetsplatsens perspektiv
Ur ett arbetsplatsperspektiv är frågan central: Hur hanterar man som chef eller arbetsledare sina egna blind spots?
Dubin föreslår tre steg:
- Identifiera styrkan som blivit en blind fläck.
- Fråga dig själv om du kan – och vill – förändras.
- Skapa en plan för att kompensera, till exempel genom att delegera eller ta in stöd.
För Esther innebar det att hon kunde ha tagit in en mer snabbfotad ”nummer två” i ledningen, som kunde komplettera hennes långsamma beslutsfattande.
För Mila blev lösningen att medvetet bygga strukturer som minskade behovet av att ständigt exponera sig själv, samtidigt som andra i ledningen tog mer synliga roller.
Självinsikt och förändringsvilja som konkurrensfördel
Blind spots är inte ett tecken på svaghet, de är en naturlig konsekvens av att alla styrkor har en baksida.
Men i dagens näringsliv, där tempot bestäms av teknologiska skiften och globala maktförskjutningar, räcker det inte med att vara självkritisk.
Ledare måste också vara beredda att förändras.
De organisationer som lyckas bäst framåt är de som kombinerar starka ledare med en kultur av anpassning.
Självinsikt och förändringsbenägenhet är därför inte bara personliga kvaliteter – de är avgörande konkurrensfördelar för företag i en värld som aldrig står still.
Mer om ledarskap:
Tystnadskulturen breder ut sig i näringslivet. Realtid
Därför ljuger dina kollegor varje dag. Dagens PS

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.












