Rädslan för att framstå som inkompetent hindrar många från att ta steget. Men forskning visar att det motsatta gäller: genomtänkta förfrågningar stärker faktiskt ditt anseende.
Att be om hjälp – den underskatttade superkraften på jobbet


Mest läst i kategorin
De flesta av oss ber gärna om hjälp privat, en granne som hämtar barnen, en partner som lagar middag.
Men på arbetsplatsen är det annorlunda. Där kämpar vi hellre ensamma än riskerar att framstå som svaga eller okunniga.
Wayne Baker, professor vid University of Michigans Ross School of Business, har ägnat stora delar av sin karriär åt att studera varför vi drar oss för att be om hjälp på jobbet.
I en intervju med Harvard Business Review förklarar han att rädslan bottnar i en felaktig föreställning.
”Vi är rädda att vi ska framstå som inkompetenta eller svaga. Men forskning från Wharton och Harvard visar att så länge du ställer en genomtänkt, intelligent fråga kommer människor faktiskt att uppfatta dig som mer kompetent, inte mindre”, säger Baker till HBR.
Gästfrihet blir företagens vapen mot AI
AI tar över kundmöten, men mänsklig värme och gästfrihet blir avgörande för framgång i alla branscher i framtiden.
Vi underskattar andras hjälpsamhet
En annan vanlig fälla är att vi underskattar andras vilja att hjälpa.
Studier visar att de flesta människor gärna ställer upp, även för främlingar, om de bara blir tillfrågade. Problemet är att de flesta aldrig ber om det de behöver.
Missa inte: Rekordnivå för kvinnor i storbolagens styrelser – men få når toppen. Realtid
Senaste nytt
Steve Jobs bad ofta om hjälp
Den legendariska Apple-vd:n Steve Jobs var ett undantag.
Som tolvåring slog han upp HP-grundaren Bill Hewletts telefonnummer och ringde honom direkt för att fråga om överblivna elektronikdelar.

Hewlett blev så imponerad av pojkens mod och kunskap att Jobs inte bara fick delarna, han fick också sin första praktikplats i teknikbranschen.
”Jag har aldrig träffat någon som inte ville hjälpa mig om jag frågade”, sa Jobs i en intervju 1994, enligt Fortune.
”Man måste vara beredd att misslyckas. Om du är rädd för att misslyckas kommer du inte särskilt långt”.
Läs även: Chefen stressad om hen inte vet var du är. Dagens PS
Se till att fråga rätt
Men det handlar inte bara om att fråga – det gäller att fråga rätt.
Missa inte: Kritiken: Företag mäter fel nyckeltal. Realtid
Baker har utvecklat en metod han kallar SMART-kriterierna: Var specifik, förklara varför frågan är meningsfull, be om en konkret handling, var realistisk och sätt en tidsgräns.
”Ju mer specifik du kan vara, desto troligare är det att du får hjälp. En specifik förfrågan triggar människors minne om vad de vet och vilka de känner”, förklarar Baker för HBR.
Undvik ”vidsomssyndromet”
En utmaning är att ledare ofta känner sig tvungna att ha alla svar. Baker kallar det ”visdomssyndromet” och ju högre upp i organisationen, desto starkare blir känslan av att aldrig visa sårbarhet.
Men det är kontraproduktivt.
”Ledare behöver be om hjälp. Genom att göra det blir de förebilder för det beteende de vill se hos andra. Om en ledare inte är villig att fråga är det svårt att få någon annan att göra det”, säger Baker.
Läs även: Ledarskap i kaos – därför belönas den som vågar. E55
För team som vill bygga en kultur av ömsesidig hjälp föreslår Baker dagliga ”standups” där varje medarbetare kort berättar vad de arbetat med, vad de ska göra, och vilken hjälp de behöver.
När alla ber om hjälp blir det en förväntad rutin snarare än ett tecken på svaghet.
Man måste både och ta
Det finns också en varning: den som bara tar emot utan att ge tillbaka förlorar snabbt kollegornas förtroende.
Missa inte: Faran som chef: Du kan vara för trevlig. Dagens PS
Baker kallar dem ”svampar”, personer som suger åt sig resurser men aldrig bidrar. Över tid slutar andra hjälpa dem, och deras produktivitet sjunker.
Nyckeln är balans menar Baker. Var generös, hjälp andra utan att räkna poäng, men tveka inte heller att be om det du behöver. Det är inte ett tecken på svaghet, det är smart ledarskap.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











