Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter cirka 352 miljarder kronor per år och genererar vinster på 185 miljarder kronor, visar en ny rapport. Men det är inte narkotika eller annan traditionell brottslighet som dominerar.
Svartarbete större än droger – så tjänar kriminella pengar i Sverige


Mest läst i kategorin
Resultaten från studien utförd av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) är att svartarbete och skatteundandragande, inte narkotikahandel eller annan traditionell organiserad brottslighet, utgör den klart dominerande delen.
Svartarbete svarar ensamt för 189 miljarder kronor av den totala omsättningen, vilket motsvarar mer än hälften av den kriminella ekonomin.
Trump mot bankjätten: Stämmer för miljardbelopp
President Donald Trump har stämt USA:s största bank JPMorgan Chase och dess vd Jamie Dimon på 5 miljarder dollar. Enligt honom stängde banken hans konton av politiska skäl.
Skattefusk är lejonparten
Tillsammans med skattefusk uppgår den så kallade svarta ekonomin till 224 miljarder kronor per år, eller 64 procent av totalen.
”Den kriminella ekonomin till största del utgörs av exploatering av det svenska samhällssystemet. Lejonparten kommer från undandragande av skatter och avgifter i legala aktiviteter, snarare än från mer traditionella former av brottslighet som narkotikahandel”, skriver rapportförfattarna Amir Rostami, Hernan Mondani, Johan Mellberg och Jesper Roine.
Senaste nytt
Fyra sorters kriminell ekonomi
Rapporten delar in den kriminella ekonomin i fyra huvudkategorier: svart ekonomi, illegal ekonomi, kriminella transaktioner och kriminella tjänster.
Den illegala ekonomin, som inkluderar narkotikahandel, vapensmuggling och människohandel, uppskattas omsätta 79 miljarder kronor per år. Här dominerar förfalskningar (41 miljarder), organiserade egendomsbrott (14 miljarder) och illegala droger och läkemedel (10 miljarder).
Missa inte: Tummen upp från FI för nya regler mot bedrägerier. Realtid
Kriminella transaktioner, främst olika former av bedrägerier och bidragsbrott, omsätter 40 miljarder kronor årligen. Hit hör bedrägerier mot EU (16 miljarder), bidragsbrott mot staten (10 miljarder) samt bedrägerier mot personer och företag.
Den fjärde kategorin, kriminella tjänster, domineras helt av penningtvätt och uppskattas till 9 miljarder kronor per år.
Större än hela rättsväsendet
Relaterat till Sveriges BNP motsvarar den kriminella ekonomins omsättning 5,5 procent och vinsterna 2,9 procent.
För att sätta det i perspektiv: de uppskattade vinsterna på 185 miljarder kronor är mer än dubbelt så stora som statens årliga utgifter för hela rättsväsendet, inklusive polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.
Författarna betonar att siffrorna troligen är en konservativ uppskattning.
Läs även: Nya bluffmejl i omlopp: Så känner du igen falska krav. Dagens PS
Flera områden saknar tillförlitliga data, särskilt cyberbrottslighet, internationella kapitalflöden och korruption.
Dessutom fångar beräkningarna inte de samhällsekonomiska kostnaderna i form av förlorad produktivitet, urholkat förtroende för institutioner och snedvriden konkurrens.
”Mot denna bakgrund bör resultaten förstås som ett konservativt estimat av den kriminella ekonomins omfattning, snarare än som ett uttömmande mått på dess faktiska omfattning”, konstaterar rapporten.
Strukturella metoder föreslås
För att minska den kriminella ekonomin krävs enligt forskarna ett skifte från individ- och händelsebaserade insatser till åtgärder som adresserar strukturella sårbarheter.
Missa inte: Flera åtalade i massiv insiderhärva – tidigare par i rättegång. Realtid
De föreslår bland annat kraftigt stärkt förmåga att spåra och återföra brottsvinster, ökad tillsyn i högriskbranscher och mer konsekvent användning av administrativa åtgärder som näringsförbud och tillståndsindragningar.
Rapporten argumenterar också för ett komplement till den vanliga ”follow the money”-principen. De vill snarare se ett ett ”go before the money”-perspektiv som fokuserar på att förebygga exploatering av välfärds- och arbetsmarknadssystem innan brottsvinster överhuvudtaget uppstår.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.









