Miljardsatsningar pausas i Sverige medan ny forskning visar att lagringskapaciteten kan vara tio gånger mindre än beräknat. Kritiker menar att EU riskerar att slösa bort ett decennium på en teknik som ännu inte levererar.
Koldioxidinfångning i kris när projekt skrotas
Marknaden för koldioxidinfångning, CCS, har gått från hajp till hård verklighet.
I Sverige har en rad projekt pausats eller skrotats under det senaste året. Och på den globala scenen ifrågasätts teknikens potential allt mer.
Missa inte: Utsläpp från Norges sopor ska fångas in i jättesatsning. Realtid
Förra veckan meddelade Söderenergi att de pausar sin satsning på koldioxidinfångning på grund av för hög riskexponering och brist på finansiering, skriver Tidningen Energi.
Flera backar från projekt
Beskedet följer liknande beslut från Växjö Energi, Vattenfall och Heidelberg Materials, som alla dragit tillbaka sina planer, rapporterar Affärsvärlden.
Det sistnämnda bolaget, som står för omkring 70 procent av Sveriges cementproduktion, backade efter att ha nekats statligt stöd.
”Tidigare har det varit en stor hajp kring tekniken. Men nu justerar alla ned sina förväntningar rejält”, säger Robert Höglund, analytiker och medgrundare av plattformen CDR.fyi, till Affärsvärlden.
Läs även: Småbolagen tiger om utsläppen – knappt fyra av tio visar siffrorna. Dagens PS
Enligt Höglund domineras marknaden i dag av ett fåtal techbolag. Microsoft står ensamt för cirka 80 procent av alla kreditköp globalt och 96,6 procent av köpen från Stockholm Exergis planerade anläggning.
De största projekten vilar genomgående på en kombination av långsiktiga avtal och omfattande statligt stöd. Stockholm Exergis anläggning i Värtahamnen har beviljats 20 miljarder kronor i statligt stöd, och regeringen har avsatt ytterligare 16 miljarder för andra CCS-satsningar.
Stort beroende av subventioner
Den industriella lagringskapaciteten kanske inte är CCS-teknikens främsta problem. Kolumnisten Lara Williams pekar på att industrin rör sig alldeles för långsamt och att projekten är kraftigt beroende av statliga subventioner.
Enligt Institutet för energiekonomi och finansanalys kan Europas CCS-planer kosta skattebetalarna upp till 140 miljarder euro fram till 2050.
Missa inte: Stort mörkertal när EU rapporterar om metangas. Realtid
En gemensam undersökning av flera europeiska redaktioner, publicerad av Euronews, visar att tre stora EU-stödda CCS-projekt redan brottas med höga kostnader och tekniska problem.
I dagsläget fångar Europas fem operativa CCS-anläggningar in sammanlagt 2,7 miljoner ton koldioxid per år, en bråkdel av EU:s mål på 50 miljoner ton årligen till 2030.
EU:S utsläppshandel är nyckeln i Sverige
Tillbaka i Sverige menar Robert Höglund att marknadens framtid i slutändan hänger på EU:s utsläppshandel.
Läs även: Klimatlarm inifrån EU: ”Utsläppshandeln måste pausas omedelbart”. Dagens PS
Först när koldioxidpriset pressas upp tillräckligt kan en stabil efterfrågan uppstå. Men i takt med att industrins konkurrenskraft hamnat högt på den politiska dagordningen diskuteras snarare en fortsatt fri tilldelning av utsläppsrätter.
”I slutändan kommer företagen varken att betala för utsläppen eller driva marknaden framåt – om de inte tvingas göra det”, säger Höglund till Affärsvärlden.
Den naturliga koldioxidlagringskapaciteten är lägre än man trott
Samtidigt kommer oroande signaler från forskarvärlden.
En studie publicerad i Nature visar att jordens kapacitet att säkert lagra koldioxid kan vara runt tio gånger mindre än vad tidigare uppskattningar visat.
Missa inte: Klimatuppgörelsen klar: Transportmålet räddat. Realtid
Forskarna uppskattar att säker geologisk lagring begränsas till omkring 1 460 miljarder ton koldioxid. Med nuvarande utsläppstakt riskerar den kapaciteten att ta slut innan århundradets slut.
”Koldioxidlagring framställs ofta som en väg ur klimatkrisen. Våra resultat visar tydligt att det är ett begränsat verktyg”, säger studiens huvudförfattare Matthew Gidden vid IIASA och University of Maryland, enligt Science Focus.
