USA:s ekonomiska tillväxt drivs nu främst av massiva investeringar i AI-infrastruktur. Men enligt en ny akademisk studie riskerar denna satsning att bli en av de största finansbubblorna i modern tid.
Fyra hot kan spräcka historiens största bubbla


Mest läst i kategorin
Sedan ChatGPT lanserades i november 2022 har AI-industrin exploderat.
Nvidia, som producerar 94 procent av de GPU-chips som AI-industrin behöver, har nått ett börsvärde på 5 biljoner dollar, mer än något annat börsbolag någonsin.
De så kallade ”Magnificent 7” (Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla) står nu för 37 procent av S&P500-index.
Missa inte: Magnificent Seven tappar greppet – här är AI-bolagen som tar över. Realtid
Men enligt Servaas Storm, ekonom vid Delft University of Technology, vilar denna AI-boom på osäkra grunder.
I en ny studie publicerad i International Journal of Political Economy identifierar han fyra kritiska flaskhalsar som hotar att spräcka bubblan.
Anthropic hånar OpenAI:s reklam – med egen reklam
Anthropic hånar OpenAI om reklamn med satiriska Super Bowl-reklamfilmer – Sam Altman rasar och sociala medier jublar.
Intäkterna räcker inte
För det första kommer de planerade investeringarna på 5-7 biljoner dollar under 2026-2030 aldrig att ge tillräcklig avkastning menar Storm.

Enligt JP Morgan skulle AI-industrin behöva generera 650 miljarder dollar i årliga intäkter, i all evighet, bara för att ge en blygsam 10-procentig avkastning, skriver Tom’s Hardware.
Det motsvarar 35 dollar per iPhone-användare eller 180 dollar per Netflix-prenumerant, vilket Storm bedömer som orealistiskt.
Missa inte: Professorn varnar: ”AI-first” är en farlig logik. Realtid
Samtidigt stiger AI:s driftskostnader snabbare än intäkterna. Trots att kostnaden per genererat ord sjunkit, konsumerar moderna AI-modeller 100 gånger fler ”tokens” än för fyra år sedan, vilket driver upp de totala kostnaderna.
Senaste nytt
Skuldsatt framtid
Den andra risken ligger i hur investeringarna finansieras.
AI-företag tvingas till massiv upplåning hos banker och på obligationsmarknaden.
Läs även: Människor portas från nytt socialt nätverk. Dagens PS
Men eftersom GPU-chips riskerar bli tekniskt föråldrade inom två-tre år, skapas en ”tickande bomb” på företagens balansräkningar.
Fysiska begränsningar
Det tredje problemet är rent praktiskt: det är omöjligt att bygga den planerade datacenterinfrastrukturen tillräckligt snabbt.
Leverantörer av gasturbiner, transformatorer och annan utrustning tvekar att expandera produktionen, eftersom de är osäkra på om AI-boomen kommer att vara på minst 10-30 år, den tid som krävs för att tjäna tillbaka fabriksinvesteringar.
Missa inte: Datacenters värme blir ny valuta i klimatomställningen. Realtid
Dessutom råder akut brist på kvalificerad arbetskraft. USA uppskattas behöva ytterligare 500 000 byggarbetare bara för att möta den ökade efterfrågan på datacenterkonstruktion.
AI når sin gräns
Den fjärde och kanske mest fundamentala frågan handlar om tekniken själv.
Storm hävdar att strategin att ”skala upp” AI genom att använda allt mer data och beräkningskraft redan visar avtagande resultat.
Läs även: Elon Musks fusion bäddar för mega-börsnotering. Dagens PS
AI-modeller bygger på avancerad mönsterigenkänning snarare än verklig förståelse, vilket betyder att de fortsätter att hallucinera och göra fel, särskilt utanför sina träningsdata.
Cirkulär finansiering
Storm pekar också på den farliga cirkulariteten i AI-ekonomin.
OpenAI får pengar från Nvidia och köper sedan chips från Nvidia. Microsoft investerar i OpenAI och delar intäkter med OpenAI.
Missa inte: Alphabet satsar fantasisummor på AI – investerare skakade. Realtid
Den verkliga betalande efterfrågan från vanliga användare och företag utanför AI-ekosystemet förblir förvånansvärt liten.
När bubblan spricker, varnar Storm, blir konsekvenserna omfattande, inte bara ekonomiskt, utan även genom det fortsatta överflödet av AI-genererat skräp som undergräver förtroendet för information och samhällsordning.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











