Donald Trumps återkomst till Vita huset präglades av den mest omfattande offensiven av importtullar som USA sett på decennier. Nu skramlas det igen, men hur gick det egentligen förra året?
Trumps handelskrig 2025 – en turbulent tillbakablick
Johan Colliander
Uppdaterad: 21 jan. 2026Publicerad: 21 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under 2025 inledde presidenten handelskrig med i princip hela världen, vilket skapade osäkerhet för både företag och konsumenter samtidigt som hushållen fortsatte att brottas med stigande priser.
Redan under sina första månader i ämbetet riktade Trump in sig på USA:s tre största handelspartners.
I februari infördes 25-procentiga tullar mot Kanada och Mexiko samt 10-procentiga tullar mot Kina med hänvisning till fentanylbekämpning och gränssäkerhet.
Samtidigt höjdes tullarna på stål och aluminium till 25 procent globalt, en utökning av de tullar Trump infört under sin första mandatperiod.
EU:s megadeal med Sydamerika väcker ilska i USA
Efter 25 års förhandlingar står EU och Mercosur i begrepp att skriva under ett omfattande handelsavtal. Men USA varnar för att europeiska produkter riskerar få monopolställning i regionen.
I april eskalerade handelskriget dramatiskt när Trump presenterade sina så kallade ”Liberation Day”-tullar som riktades mot nästan samtliga länder.
Beskedet fick börsen att rasa. Kina undantogs men blev istället föremål för en tullkamp där tullsatserna klättrade till 145 procent från USA och 125 procent från Kina.
Högsta tullnivåer sedan 1940-talet
ANNONS
Enligt analysföretaget Tax Foundation innebar Trumps tullar en genomsnittlig skattehöjning på 1 100 dollar per amerikanskt hushåll 2025 och beräknades stiga till 1 500 dollar 2026.
Den genomsnittliga effektiva tullsatsen nådde 11,2 procent, den högsta nivån sedan 1943.
Läs även: Källor: Europa rullar ut hämndtullar mot USA. Dagens PS
Men medan Trump kämpade mot handelsobalanser visade Kina prov på ekonomisk motståndskraft.
Trots att exporten till USA sjönk med uppskattningsvis 40 procent under tredje kvartalet lyckades Kina kompensera genom att öka försäljningen till Asien, Mexiko, Europa och Mellanöstern, skriver CNBC.
I november översteg landets handelsöverskott för första gången en biljon dollar.
Kina svarade strategiskt på USA:s tryck genom att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller som amerikanska försvars- och bilföretag är beroende av. Samtidigt leddes handelsflöden om via Sydostasien och Mexiko för att kringgå tullarna.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Sommaren av hot och höjningar
Sommaren präglades av påstådda handelsavtal med länder som Kina, Storbritannien och Vietnam, men Trump skickade samtidigt brev till dussintals nationer med hot om ytterligare tullhöjningar.
Särskilt Brasilien och Indien drabbades hårt av 50-procentiga straffavgifter.
I augusti trädde höjda tullar i kraft mot över 60 länder och EU.
Kanada drabbades särskilt hårt med 35-procentiga tullar.
Missa inte: HD prövar Trumps tullar – fem alternativ om han förlorar. Realtid
Samtidig infördes en 50-procentig tull på koppar och det så kallade ”de minimis”-undantaget för lågvärdesimport avskaffades.
På hemmaplan mötte Trump juridiskt motstånd. Federala domstolar fann att presidenten hade överskridit sin befogenhet när han åberopade nationella nödlägen för att motivera tullarna.
ANNONS
Målet gick till Högsta domstolen där domare vid muntliga förhandlingar i september verkade skeptiska till presidentens befogenheter.
Begränsad ekonomisk effekt av tullar
Mot slutet av året började Trump dra tillbaka vissa tullar i takt med att pristrycket på amerikanska konsumenter ökade.
Samtidigt lovade han amerikaner en ”utdelning” på 2 000 dollar från tullinkomsterna, men detaljerna förblev vaga, skriver AP News.
Läs även: Efter tullhoten: Slår tillbaka mot Trump. Dagens PS
Enligt Tax Foundation beräknades tullarna generera 2,2 biljoner dollar i intäkter över tio år, men den negativa ekonomiska effekten förväntades minska USA:s BNP med 0,5 procent.
När utländska vedergällningsåtgärder räknades in sjönk nettoeffekten ytterligare.
Medan Trump framställde tullarna som ett sätt att ta tillbaka amerikanskt välstånd, visade 2025 hur handelskrig i realiteten skapar ekonomisk turbulens och osäkerhet, både för USA och dess handelspartners runt om i världen.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS