Lägre domstolar har slagit fast att USA:s president Donald Trump brutit mot lagen. Men administrationen har förberett andra verktyg som kan hålla tullnivåerna intakta.
HD prövar Trumps tullar – fem alternativ om han förlorar


Högsta domstolen inleder på onsdagen förhandlingar om hur laglig Trumps användning av IEEPA – International Emergency Economic Powers Act från 1977 – faktiskt är.
Lagen har aldrig tidigare utnyttjats av någon amerikansk president för att införa tullar.
Lägre domstolar har redan slagit fast att Trump överskridit sin befogenhet när han i april deklarerade USA:s handelsunderskott som ”ett ovanligt och extraordinärt hot”, skriver Reuters.
”Nationens undergång”
När Donald Trump på söndagen varnade för att USA skulle möta ”nationens undergång” om Högsta domstolen slår ner hans tullar, målade han upp en apokalyptisk bild.
Men stämningen inom hans administrationen är långt mer avslappnad, skriver The Economist.
Presidenten har redan identifierat fem alternativa lagparagrafer som kan användas för att behålla tullarna, trots allt.

Section 122 kan aktiveras direkt
Om domstolen går de lägre instansernas väg skulle den effektiva tullnivån falla från 17 procent till 9 procent, enligt beräkningar från Yale Budget Lab som The Economist refererar till.
Men Trumps administration behöver inte stå handfallen för det.
Det första alternativet heter Section 122 och kan aktiveras omedelbart. Bestämmelsen tillåter presidenten att införa tullar på upp till 15 procent i högst 150 dagar som en tillfällig åtgärd, skriver Bloomberg.
Paragrafen har aldrig använts tidigare – men den kräver heller inga utredningar eller utfrågningar.
Trumps återkommande verktyg
Därefter väntar Section 301 och Section 232, de verktyg som Trump använde flitigt under sin första mandatperiod.
Section 232 kräver att handelsministeriet genomför en 270 dagar lång utredning som fastställer att importen hotar USA:s nationella säkerhet, enligt Bloomberg.
Section 301 riktar sig mot enskilda länders handelspolitik och tillåter USA:s handelsrepresentant genomföra parallella granskningar av flera länder samtidigt.
Presidentens snabba vapen
Det mer vågade alternativet är Section 338 från 1930-talets Smoot-Hawley-lag.
Bestämmelsen har aldrig använts för tullar, men tillåter presidenten att slå till med strafftullar på upp till 50 procent mot länder med ”orimliga” handelsmetoder – utan långdragna utredningar, skriver The Economist.
”Andra verktyg är processmässigt tidskrävande och tillåter inte omedelbar handling”, konstaterade handelsminister Howard Lutnick i tidigare vittnesmål, enligt The Economist.
140 miljarder dollar i återbetalningar
Investeringsbanken Piper Sandler har beräknat att federala myndigheter skulle behöva betala tillbaka omkring 140 miljarder dollar om IEEPA-tullarna slås ner – motsvarande 0,5 procent av USA:s BNP.
En teori som diskuteras bland investerare – ”bara halvt på skämt”, enligt The Economist – är att administrationen kanske inte skulle ha något emot detta.
Återbetalningarna skulle nämligen fungera som ekonomisk stimulans precis i tid för mellanårsvalet.
Mellan 4 februari och 23 september i år genererade IEEPA-baserade tullar 89 miljarder dollar, enligt siffror från USA:s tull- och gränsskyddsmyndighet som Reuters rapporterar om.
Företag har skjutit upp investeringar
USA:s handelsdomstol var i våras tydlig i sitt beslut: domstolen bedömde inte ”den troliga effektiviteten” av presidentens tullpolitik – utan enbart dess laglighet, skriver Bloomberg.
Det är konstitutionen, och inte presidenten, som ger kongressen makt att införa skatter och tullar.
USA:s finansminister Scott Bessent bekräftar för Reuters att tullarna väntas stå kvar även vid en rättegångsförlust – när administrationen byter till andra lagliga verktyg.
Osäkerhet bland företagen
För företag, särskilt tillverkare, betyder en dom mot Trump ytterligare en period av limbo. Många har skjutit upp rekrytering och investeringar i väntan på klarhet.
Även om Högsta domstolen skulle sätta gränser för presidentens nycker, skulle den utdragna omställningen till nya tullverktyg knappast göra någon ekonomisk nytta, konstaterar The Economist.
Högsta domstolens beslut väntas antingen senare i år eller i början av 2026.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.









