Den amerikanska statsskulden har för första gången i historien passerat 39 biljoner dollar, bara fem månader efter att den slog igenom 38-biljonersgränsen.
Statsskulden växer lavinartat – passerar historisk gräns
Milstolpen nås i ett spänt läge, mitt under det pågående kriget mot Iran, och väcker stark oro bland ekonomer, politiker och marknadsbedömare.
Missa inte: USA:s skuld växer i rekordfart: ”Ett högt spel”. Realtid
Enligt uppgifter från det amerikanska finansdepartementet uppgick bruttoskulden exakt till 39 016 762 910 245 dollar den 17 mars.
Skulden består av drygt 31,3 biljoner dollar i publik skuld och 7,6 biljoner dollar i inomstatliga åtaganden.
Takten har skruvats upp
Takten i skulduppbyggnaden är svindlande.
Det tog USA nästan 200 år att nå den första biljonen dollar i skuld,under Ronald Reagans presidentskap i början av 1980-talet.
Läs även: USA:s statsskuld skenar – kan bli dyrt även för oss svenskar. Dagens PS
Nu adderas en biljon på bara några månader, påpekar ordföranden i representanthusets budgetutskott, republikanen Jodey Arrington. Till Fortune säger han att skulden är ett ”existentiellt hot mot nationens framtid” och varnar för att varje barn i USA i dag bär en skuldbörda på 530 000 dollar.
Enorma räntekostnader
Det är dock inte bara själva skuldbeloppet som oroar, det är räntekostnaden. För budgetåret 2025 betalade den amerikanska staten 1 220 miljarder dollar enbart i ränta på skulden.
Det är mer än hela försvarsbudgeten och tre gånger så mycket som under Bidens tillträde. Enligt Congressional Budget Office beräknas räntekostnaden nå 2 100 miljarder dollar per år till 2036.
Missa inte: Länder hoppas att AI ska lösa statsskulden – kan få helt fel. Realtid
Enligt Fox Business väntas skulden som helhet stiga till 63 biljoner dollar inom ett decennium, och statsskulden som andel av BNP spås nå 120 procent år 2036. Det är en nivå som skulle slå rekordnotan på 106 procent från 1946, då USA demobiliserade efter andra världskriget.
Irankriget förvärrar läget
Oron förstärks av det pågående kriget mot Iran, som nu är inne på sin tjugonde dag utan att något slut är i sikte. Enligt Time har kriget redan kostat 12 miljarder dollar, uppgav Kevin Hassett, chef för det nationella ekonomirådet vid Vita huset, i helgen.
Försvarsminister Pete Hegseth har skickat en begäran till Vita huset om ytterligare 200 miljarder dollar till Pentagon.
Läs även: Din portfölj är byggd för en värld som inte längre finns. Dagens PS
Konflikten påverkar redan amerikanska konsumenter kännbart. Irans blockad av oljeflödet genom Hormuzsundet har drivit upp råoljepriset till 97 dollar per fat, och amerikanska bilister betalar nu nästan 80 cent mer per gallon bensin än före krigsutbrottet, rapporterar Time.
Trumps skuldsänkningsambitioner har inte infriats
Sedan Donald Trump tillträdde som president 2025 har statsskulden vuxit med ungefär 2 800 miljarder dollar.
Det kontrasterar skarpt mot hans löften under valkampanjen 2016 om att eliminera hela den dåvarande skulden, som uppgick till drygt 19 biljoner dollar, på åtta år.
Vita huset har hävdat att ”One Big Beautiful Bill” skulle pressa ned skulden till 94 procent av BNP. Och Trump har också argumenterat för att tullar ska bidra till att minska skuldberget.
Men Högsta domstolen underkände i februari merparten av tullavgifterna som grundlagsstridiga, ett beslut presidenten kallade ”djupt nedslående”.
Arrington går nu längre än de flesta av sina kollegor i sin kritik.
Han vill sammankalla en konstitutionskonvent enligt artikel fem i grundlagen. Som skulle ge delstaterna möjlighet att kräva lagstadgad budgetdisciplin, rapporterar Fortune.
Förslaget kräver att två tredjedelar av delstaternas lagstiftande församlingar stöder ett sådant möte, och att tre fjärdedelar sedan godkänner det eventuella grundlagstillägget.
