"Vi kan inte lita på USA längre" – EU förbereder skilsmässa

Talar öppet om separation

Det är samma känsla som nu får EU att tala allt mer öppet om behovet av strategisk autonomi, en försäkring mot framtida amerikansk oförutsägbarhet.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz uttryckte det tydligt när han nyligen konstaterade att Europa måste ”lära sig maktpolitikens språk” om det ska tas på allvar.

Donald Trumps utspel om att köpa Grönland, tillsammans med hans återkommande EU‑kritik, har förstärkt Europas känsla av osäkerhet.

Läs också: Indien kan bli europeisk bilindustris räddning. Realtid

Trots att USA fortfarande är Europas viktigaste partner har EU landat i att beroendet inte längre är hållbart.

EU försöker minska riskerna i den transatlantiska relationen

EU-kommissionen betonar att målet inte är en total separation från USA, utan att minska sårbarheten i relationen.

En strategi framåt är att bredda de ekonomiska relationerna bortom USA.

Därför har EU det senaste året slutit eller återupplivat handelsavtal med Mercosur, Indien, Indonesien, Mexiko och Australien.

Läs också: Europa splittrat om försvaret – klarar vi oss utan USA? Realtid

Men att minska sårbarheten kommer att ta tid. Jean‑Luc Demarty, tidigare chef inom kommissionens handelsavdelning, påminner om proportionerna: USA står för en betydande del av EU:s export, och det beroendet bryts inte i en handvändning.

Säkerhet: EU bygger egna strukturer

Sedan andra världskriget har Europas säkerhet vilat på NATO, där USA står för den största delen av kapaciteten.

Men som Lundkvist skriver har en grundpelare i många européers världsbild rasat, och även om hans krönika fokuserar på Sverige är känslan igenkännbar i flera EU-länder.

Läs mer: Risk för kaos i Sverige – om Trump trycker på knappen

Vid ett möte i Zagreb den 30–31 januari enades konservativa EU‑ledare om att väcka artikel 42.7 till liv, den försvarsklausul som ålägger EU‑länderna att bistå varandra militärt vid ett angrepp.

Klausulen infördes med Lissabonfördraget 2009 men har i praktiken hamnat i skuggan av NATO:s artikel 5, som säger att ett väpnat angrepp på ett NATO-land ska betraktas som ett angrepp på alla.

Rutte har gått ut och varnat

NATO:s generalsekreterare Mark Rutte varnade samtidigt för övertro på europeisk förmåga. Den som tror att Europa kan försvara sig utan USA ”kan fortsätta drömma”, sade han.

Missa inte: USA kan släcka Sverige: ”Har lagt alla ägg i samma korg” . Dagens PS

Trots riskerna talar allt fler europeiska politiker öppet om att kostnaden för minskat beroende är hanterbar och att alternativet är värre.

Teknik: Från Teams till europeiska alternativ

Det tydligaste skiftet sker inom teknologin. Europeiska myndigheter och politiker har länge uttryckt oro över att centrala digitala tjänster kontrolleras av amerikanska bolag som Meta, Google och X.

Frankrike går nu längst. Regeringen planerar att förbjuda offentliga tjänstemän att använda amerikanska videokonferenstjänster som Zoom, Teams och Google Meet.

I stället ska de använda Visio, en lösning som bygger på fransk infrastruktur.

Diskussioner förs på flera nivåer

Liknande diskussioner förs i Tyskland och Nederländerna. I Berlin vill politiker se europeiska alternativ till amerikanska dataanalysverktyg.

I Haag har 140 000 personer skrivit under en petition för att stoppa ett amerikanskt köp av ett nederländskt identitetsverifieringssystem.

Samtidigt växer europeiska techinitiativ fram. På World Economic Forum i Davos lanserade entreprenören Anna Zeiter en ny social plattform.

Den heter W och ska drivas på europeiska servrar och med europeiskt kapital.

Kommande EU-regler för molntjänster och AI väntas ytterligare stärka incitamenten att bygga europeiska alternativ.

Samtidigt som förändringen pågår är det viktigt att komma ihåg att EU:s teknikomställning inte bara tekniskt svår, den är dyr. Lundkvist påpekar att omställningen är av historiska proportioner. Varken företag eller stater vill ta den notan.

Energi: Risken att byta ett beroende mot ett annat

USA står i dag för mer än en fjärdedel av EU:s gasimport. Andelen ökar när ryska leveranser fasas ut. Men även här växer oron för att ersätta ett beroende med ett annat.

EU:s energikommissionär Dan Jørgensen kallade Trumps uttalanden om Grönland för en ”väckarklocka”.

Energi kan inte längre ses som en isolerad fråga, menar han. Därför intensifierar EU samtalen med alternativa leverantörer som Kanada, Qatar och Algeriet.

Finans: Europeiska betalningar i fokus

Även betalningssystemen granskas. Mastercard och Visa dominerar den europeiska marknaden, något som flera EU-länder nu vill ändra på.

Den digitala euron, som väntas lanseras 2029, ska ge Europa ett eget, suveränt betalningsmedel.

ECB-chefen Christine Lagarde har beskrivit projektet som ett sätt att säkerställa att européerna förblir i kontroll över sina pengar.

I Tyskland ifrågasätter politiker dessutom varför över 1 200 ton av landets guldreserver förvaras i USA. Det anses riskabelt i en tid av geopolitisk osäkerhet.

Försvarsmateriel: ”Buy European” får stöd

EU driver också på för att mer av unionens försvarsutrustning ska köpas från europeiska tillverkare.

Ett nytt försvarsprogram på 150 miljarder euro begränsar andelen komponenter från länder utanför EU och partnerländer till 35 procent. USA räknas inte som partnerland.

Det konservativa blocket EPP i EU-parlamentet vill gå ännu längre och kräver att ”Buy European”-principen ska gälla vid gemensamma upphandlingar.

Deras 2026‑plan har en talande titel: Time for independence.

En lång väg mot förändring

EU:s ambition är inte att kapa banden till USA. Men unionen vill inte längre vara lika sårbar för amerikanska politiska svängningar.

Europa har kommit fram till att kontinenten måste stå mer på egna ben, teknologiskt, militärt och ekonomiskt, oavsett vem som leder USA.

Det är en omställning som kommer att ta år, kanske decennier, men som just nu pågår i snabbare takt än någon gång tidigare.

Lundkvist påminner om att det tog 13 år för Europa att fasa ut rysk energi och att självständighet från USA ”kommer att ta betydligt längre tid”.