Den digitala infrastrukturen i Sverige är i dag tätt sammanflätad med ett fåtal amerikanska teknikbolag. Det har av många setts som en effektiv och rationell lösning.
USA kan släcka Sverige: ”Har lagt alla ägg i samma korg”


Mest läst i kategorin

Hon leder en av Sveriges största AI-satsningar: "Kommer att gå fel"
AI införs i snabb takt, men ofta utan eftertanke. Det menar Virginia Dignum, professor i ansvarsfull AI vid Umeå universitet. När företag och myndigheter är snabba med att införa AI riskerar de att missa de mest grundläggande frågorna: Varför tekniken behövs, vilka konsekvenser den får och vem som bär ansvaret när något går fel. Det …

Förnybar energi utsatt för hackerattack – nära blackout
Mer än 30 vind- och solkraftsparker i Polen utsattes för samordnade cyberattacker i slutet av december, rapporterar det polska cybersäkerhetsorganet CERT Polska. Även en stor kraftvärmeanläggning och ett tillverkningsföretag drabbades. Attackerna ägde rum den 29 december 2025 och har spårats till hackergruppen Static Tundra, som kopplas till Rysslands säkerhetstjänst FSB:s Center 16-enhet, det skriver Hacker …

Fyra hot kan spräcka historiens största bubbla
USA:s ekonomiska tillväxt drivs nu främst av massiva investeringar i AI-infrastruktur. Men enligt en ny akademisk studie riskerar denna satsning att bli en av de största finansbubblorna i modern tid. Sedan ChatGPT lanserades i november 2022 har AI-industrin exploderat. Nvidia, som producerar 94 procent av de GPU-chips som AI-industrin behöver, har nått ett börsvärde på …

Anthropic hånar OpenAI:s reklam – med egen reklam
Anthropic har lanserat en provokativ annonskampanj inför Super Bowl som riktar direkt kritik mot OpenAI:s planer på att införa reklam i ChatGPT. Det har retat up OpenAI:s vd Sam Altman. Konkurrensen inom artificiell intelligens har tagit en personlig vändning. I veckan hamnade OpenAI och Anthropic, två av de största namnen inom AI, i en högprofilerad …

Alphabet satsar fantasisummor på AI – investerare skakade
Det kostar att vara med i AI-racet. Det visar Alphabets plan för året – och många investerare var inte helt övertygade om det. Google-ägaren Alphabet presenterade en betydligt mer offensiv investeringsplan än väntat i samband med sin senaste kvartalsrapport. Där signalerade bolaget att kapitalutgifterna för 2026 kan uppgå till mellan 175 och 185 miljarder dollar. …
Men i takt med att geopolitiken blir stökigare och relationen mellan USA och Europa blir mer oförutsägbar har beroendet börjat ses som en strategisk risk.
I praktiken handlar det om system som bär upp allt från företagens interna drift till samhällskritiska funktioner. Och tjänsterna, som i praktiken är en slags kritisk digital infrastruktur, går att stänga av.
Konsekvenserna för Sverige skulle bli omfattande.
I Danmark har staten analyserat hur sårbar den digitala infrastrukturen är.
”Danmark konstaterade att det skulle ta ungefär en timme att stänga ner deras digitala tjänster. Förbereder man sig tar det snarare en sekund”, säger Johan Christenson, molnentreprenör och grundare av svenska Cleura.
Läs även:
Toppledaren: EU måste satsa på tech nu
Sverige fast i ett djupt beroende
Ett konkret exempel kom 2025, när USA införde sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen och enskilda tjänstemän vid domstolen. I samband med beslutet begränsades tillgången till vissa amerikanska moln- och kontotjänster för berörda personer.
Händelsen visade hur amerikansk lagstiftning snabbt kan få direkt genomslag även i europeiska institutioner.
Molntjänster har på kort tid blivit den grund som stora delar av samhället vilar på. Kommunikation, dokumenthantering, affärssystem och drift är ofta samlade hos samma leverantörer. Det gör strukturen effektiv och beroendet totalt.
”När för mycket data och för många tjänster hamnar på ett ställe skapar man ett beroende som gör hela samhället sårbart”, säger Christenson.
”I dag är det digitala grunden för allt vi gör. Går det ner, då gungar hela samhället.”
Konsekvenserna går långt bortom mejl och videomöten. Många samhällskritiska verksamheter är indirekt beroende av samma digitala infrastruktur för betalningar, energiförsörjning och andra grundläggande funktioner.
Senaste nytt
Företagen tvingas agera mot löneskillnader

Persondata, KYC och betalningar: vad du bör kräva av den digitala plattform du väljer

Ska du välja sparkonto? Tänk på det här
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Marknadsföring som faktiskt engagerar användare 2025
Risk för företag i Sverige
För företag är det sällan ett totalt avbrott som ses som det största hotet. I stället ligger risken i inlåsning och förlorad handlingsfrihet när villkor förändras.
”Många företag har lagt alla ägg i samma korg. När villkoren ändras finns det plötsligt inget realistiskt alternativ i det korta perspektivet”, säger Christenson.
”Problemet är inte att tjänsterna är dåliga. Problemet är att man låser in sig i system som är svåra och dyra att lämna.”
Prisjusteringar, ändrade avtalsvillkor eller nya regulatoriska krav kan snabbt slå mot både kostnadsbild och affärsmodeller. Det är en utveckling som skett gradvis, där effektivitet och standardisering ofta vägts tyngre än frågan om långsiktig handlingsfrihet.
Kvartalet prioriteras över decenniet.
Fakta: Johan Christenson och Cleura
Johan Christenson är techentreprenör och en av pionjärerna inom svensk molninfrastruktur. Han grundade Cleura redan 2009, med fokus på europeisk molndrift, öppen källkod och dataskydd enligt europeisk lagstiftning.
Cleura riktar sig främst till företag och offentliga aktörer med höga krav på säkerhet, kontroll och regulatorisk efterlevnad. Bolaget är i dag en del av Iver-koncernen och lyfts ofta fram som ett europeiskt alternativ till amerikanska hyperscalers.
286 miljarder euro till USA
Bakom beroendet finns också en tydlig ekonomisk dimension. Enligt uppskattningar gick omkring 286 miljarder euro 2024 från Europa till amerikanska moln- och plattformsbolag.
Det handlar inte bara om licenser och drift, utan om ett kontinuerligt utflöde av data, kompetens och innovationskraft.
Digital infrastruktur har blivit lika central som vägar, elnät och telekommunikation var under tidigare industriskiften. Skillnaden är att den här infrastrukturen i stor utsträckning kontrolleras utanför Europa.
”Om bara fem procent av pengarna som i dag går till amerikanska digitala tjänster i stället investerades i europeiska moln, skulle det räcka för att bygga upp en helt ny industri med tiotusentals nya jobb”, säger Johan.
Alternativen finns – men kräver omställning
Samtidigt finns det redan europeiska alternativ, som Christensons Cleura.
”Det går redan i dag att köra sin verksamhet på europeiska molntjänster. Allt man behöver finns, men man får ibland göra saker lite annorlunda än vad vi är vana med och ofta tränade.”
Cleura drog igång för femton år sen och är ett av flera bolag som vuxit fram som alternativ till de amerikanska molnjättarna.
Men poängen, enligt Christenson, är större än ett enskilt företag.
”Vi är bara en pusselbit, men kompetensen och infrastrukturen finns redan i Europa när man nu väljer att bygga vidare på den. Det är helt avgörande för Europas framtida konkurrenskraft.”
Läs mer:
USA allt mer isolerat – hit vänder sig världen istället

Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.

Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
Senaste lediga jobben
Senaste nytt

Kan bli Sveriges största guldgruva: ”Gåshud”

Amerikanska motorn stannar – under årets viktigaste månad

Svenskarna överraskar: Viktig signal för ekonomin

Handelsministern uppmanas avgå efter Epstein-kopplingar avslöjats
