Den nuvarande energikrisen som följer på kriget i Mellanöstern slår olika hårt. Jobbigast har länderna utan stor buffert.
Energikrisens offer – här är länderna som drabbas hårdast
En global energikris har utlösts av det som beskrivs som det tredje Gulfkriget och störningar i Hormuzsundet.
Det har fått konsekvenser som slår hårdast mot världens fattigare länder.
En ny analys visar att kombinationen av stort importberoende och svaga ekonomiska buffertar gör vissa ekonomier särskilt sårbara för en djup kris.
Skapar dubbelt tryck
Länder som Pakistan och Egypten pekas ut som de mest utsatta i The Economists kartläggning. Båda är starkt beroende av energiimport från Mellanöstern samtidigt som de har begränsade valutareserver.
När energipriserna stiger ökar deras importkostnader snabbt, samtidigt som inflödet av pengar från gästarbetare i Gulfstaterna riskerar att minska.
Detta skapar ett dubbelt tryck på ekonomin, med växande underskott och fallande valutor.
Pakistan befinner sig i en särskilt svår situation, där valutareserverna täcker mindre än tre månaders import.
Återhämtar sig ännu
Egypten står inför en annan utmaning med en mycket hög extern skuldbörda och stora återbetalningar som förfaller inom kort.
Båda länderna har därmed begränsat utrymme att hantera ytterligare ekonomiska chocker.
Även Bangladesh och Sri Lanka bedöms som sårbara, trots något lägre exponering.
Bangladesh påverkas genom sin exportindustri, som är beroende av importerad energi, medan Sri Lanka fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska kollaps som följde efter energichocken 2022.
Indien har bättre motståndskraft
Samtidigt finns det länder som är kraftigt exponerade men bättre rustade. Thailand är ett tydligt exempel, med höga energikostnader men betydande reserver som kan mildra effekterna.
Nepal utmärker sig genom sitt stora beroende av remitteringar, men har samtidigt relativt starka valutareserver.
Indien framstår som mer motståndskraftigt än många andra tillväxtländer.
Skapar dominoeffekt
Trots ett betydande importbehov av energi har landet stora reserver och flexibilitet i sin oljeimport, bland annat genom att kunna köpa råolja från alternativa leverantörer.
Konsekvenserna av energichocken sträcker sig dock bortom de finansiella systemen. Stigande priser på naturgas driver upp kostnaderna för gödsel, vilket i sin tur påverkar livsmedelsproduktionen.
Internationella organisationer varnar för att hunger och fattigdom kan öka kraftigt om konflikten fortsätter.
Läs mer: Kinas enorma mineralsatsning: 1 200 miljarder. Dagens PS
