Duktiga svenskar är det verkliga hotet mot svensk ekonomi

Trumpsäkrad svensk ekonomi?

Optimismen är så stark att landets finansminister avfärdade veckans tullhot från USA med ett uttalande om att vår ekonomi är ”Trumpsäkrad”, i ett svar till SVT. Våra goda statsfinanser skulle då innebära att vi kan ta den här typen av utspel med ro.

Ett uttalande som är svårt att förena med erfarenheterna från 2025. Ett år då allt initialt pekade i rätt riktning för Sverige, men där omvälvande globala förändringar initierade av USA ändrade spelplanen.

Reformer kan slå fel

En viktig skillnad mot 2025 är att året bjuder på flera stora reformer som ska stimulera ekonomin. Vi ska bland annat få mer pengar i plånboken genom sänkt matmoms och ett nytt jobbskatteavdrag. Utöver det är räntorna lägre och reallönerna ökar.

När vi får mer pengar över väntar man sig att vi ska börja konsumera mer. Svenskarnas konsumtion ska ge skjuts till företagen som då får underlag för nya investeringar och anställningar. Det ska i sin tur leda till ännu mer tillväxt och i förlängningen går högkonjunkturens spiral igång.

Min farhåga är att man underskattar hur hårt svenskarna kommer att hålla i sina nya slantar. Med flera tuffa år i ryggen är det inte otänkbart att många duktiga och ansvarsfulla svenskar ökar på sparandet istället för konsumtionen.

Och jag är inte helt ensam i min farhåga. Danske Banks förra chefsekonom Michael Grahn gick nyligen mot kåren och sa till DI att han tror att man har underskattat hur omvärldsläget kan få folk och företag att hålla tillbaka.

Han gick så långt som att säga att han tror att vi behöver sänka räntan två gånger innan årets slut för att få fart på ekonomin.

Omvärlden är det verkliga problemet

Jag tror inte att många svenskar känner sig Trumpsäkrade.

Och det är just där min oro bottnar. Världen ändras i en rasande fart och Sveriges ekonomi är djupt integrerad med omvärlden. Vi tittar ut och vet inte vad som väntar nästa vecka.

I det läget verkar det helt rimligt att bygga buffert till nästa kris och att tveka inför stora investeringar.

Om regeringens ekonomiska stimulanser i första hand hade gått till låginkomsttagare hade jag känt mig mer säker på att pengarna hade gått till konsumtion. Men när stora delar (det mesta) av pengarna även går till medel- och höginkomsttagare behöver jag se med egna ögon att man faktiskt tar ut svängarna innan jag tror på det.

Om det är vår inhemska konsumtion som ska driva svensk tillväxt tror jag att det finns en stor risk att den dröjer. Risken är att man har underskattat hur hårt vi kommer att hålla i våra slantar.