Trots kraftigt stigande energipriser till följd av kriget i Mellanöstern bör Riksbanken hålla fast vid sin nuvarande kurs och undvika förhastade räntehöjningar. Det menar SEB-ekonomen.
SEB-ekonomen: Kriget får inte styra räntepolitiken
Det menar Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, i en krönika i Placera.
Bakgrunden är att Hormuzsundet stängts i samband med det eskalerande konflikten, vilket pressat upp olje- och gaspriser markant.
Missa inte: Riksbankens dilemma: Låg inflation trots uppsving i ekonomin – Realtid
Många analytiker drar nu paralleller till energikrisen 2022. Det var då Rysslands invasion av Ukraina utlöste en inflationschock som tvingade centralbankerna till de snabbaste räntehöjningarna på flera decennier.
Men den jämförelsen haltar, menar Bergqvist.
Annorlunda förutsättningar nu
Enligt Bergqvist befann sig världsekonomin 2022 i ett extremt inflationskänsligt läge när energipriserna sköt i höjden.
Läs även: Chefsekonom: Riksbanken stressad och chockad. Dagens PS
Pandemins efterdyningar hade skapat stora flaskhalsar i leveranskedjorna, och finanspolitiska stimulanser motsvarande omkring 18 procent av global BNP under 2020–2021 hade drivit upp efterfrågan kraftigt.
När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 låg inflationen i OECD-länderna redan på omkring 8 procent. Och nådde sedan cirka 11 procent hösten samma år.
I dag ser läget annorlunda ut. Den globala efterfrågan är svagare, räntepolitiken är klart mindre expansiv och leveranskedjorna fungerar betydligt bättre än för några år sedan. Det konstaterar Bergqvist i sin krönika.
Hanterbar inflationseffekt
SEB:s beräkningar visar att om olje- och elpriserna stiger med cirka 50 procent jämfört med nivåerna före krigsutbrottet den 28 februari, ökar KPI-inflationen i slutet av 2026 med runt 0,5 procentenheter, till 1,4 procent.
Läs även: Ekonomen: Därför lär räntan sänkas – trots oro för krig. Dagens PS
Bergqvist beskriver det som ”en ovälkommen men likväl fullt hanterbar effekt”, bland annat eftersom Sverige är mindre beroende av naturgas än stora delar av Europa och halveringen av matmomsen dämpar uppgången.
Avgörande för Riksbankens räntebeslut den 19 mars blir enligt Bergqvist företagens prisplaner och hushållens inflationsförväntningar. Om dessa börjar röra sig uppåt ökar risken för att inflationen tar fart på allvar.
Varning för förhastade beslut
Riksbankens viktigaste styrmått, kärninflationen, föll i februari till 1,4 procent, under målet på 2 procent och lägre än bankens egna prognoser. Mot den bakgrunden uppmanar Bergqvist till återhållsamhet.
”Att strama åt politiken på grund av oro snarare än fakta riskerar annars att bli ett kostsamt misstag – just när svensk ekonomi är på väg att resa sig igen”, skriver han i krönikan.
