Trots kontantbidrag, kostnadsfri förskola och direkta utbetalningar av föräldrapenning fortsätter Kinas födelsetal att sjunka. Experter menar att problemet är kulturellt snarare än ekonomiskt.
Kinas babykris förvärras – varken hot eller mutor fungerar


Mest läst i kategorin
Kinas befolkning har minskat tre år i rad, och regeringen gör nu desperata försök att vända utvecklingen.
I november började landet betala ut föräldrapenning direkt till mödrar i 25 provinser, istället för via arbetsgivare som tidigare, rapporterar Newsweek. Reformen ska förenkla systemet och säkerställa att även gigarbetare får sina ersättningar.
Samtidigt har Kina infört nationella barnbidrag på cirka 500 dollar per år för varje barn under tre år. Det är ett anmärkningsvärt steg för ett land som historiskt varit motvilligt till direkta kontantöverföringar till hushåll.
I augusti meddelade regeringen dessutom att den skulle betala för barns sista år i förskolan.
Kinas dolda kris: Priserna rasar, tillväxten hotas
Kina har ett problem med deflation. Enligt en ny analys kan problemet vara djupare än man trott och det kan vara svårt att ta sig ur det.
Pengarna räcker inte
Men för många föräldrar är pengarna försumbara. Kina är ett av världens dyraste länder att uppfostra barn i, enligt YuWa Population Research Institute.

Kostnaden för att uppfostra ett barn till 18 års ålder uppskattas till 538 000 yuan, mer än sex gånger landets BNP per capita. I USA är motsvarande kvot 4 till 1, och i Australien 2 till 1, skriver Bloomberg.
”Jag har inte råd med ett barn, varför skulle jag föda ett andra?” säger Yang, 27, som väntar sitt första barn, till tidningen.
Tianmen-modellen: tvång och propaganda
Vissa städer hävdar dock framgång. Tianmen, en stad med 500 000 invånare i Hubeiprovinsen, har gjort att höja födelsetalen till sin absoluta prioritet och når 7 217 födslar 2024.
Det är en ökning med 17 procent efter åtta år av nedgång, rapporterar Le Monde. Statlig press har till och med talat om en ”Tianmen-modell”.
Missa inte:
Nvidia-chefen: Kina kommer vinna AI-racet. Realtid
Stadens kommunistpartisekreterare Ji Daoqing presenterar sin politik med generösare bidrag än på andra håll som en ”kapitalinvestering” och främjar ett samhälle som ”respekterar, uppmuntrar och skyddar barnafödande”.
Nygifta par kan begära bostadsstöd motsvarande 78 00 0 kronor, och par som får ett andra barn kan få 1000 kronor per månad tills barnet fyller tre år, med 1300 kronor per månad för ett tredje barn.
Affischer från den kommunala hälsokommissionen framhäver att stödet kan uppgå till 390 000 kronor för ett andra barn och 47 0000 kronor för ett tredje..
Karriären hänger på barn
Men staden använder också mer tvivelaktiga metoder. En 36-årig grundskollärare berättar för Le Monde att rektorn och till och med facket, en gren av partistateten i Kina, regelbundet påminner henne om att hon borde överväga ett andra barn.
”Att ha flera barn har blivit en avgörande faktor för karriärutveckling”, säger hon.
Läs även:
Kinas sluga drag: USA blöder miljarder. Dagens PS
Hälsokommissionens tjänstemän går dörr till dörr i Tianmens landsbygds- och förortsområden och upprepar att det är bra att få barn tidigt och att en bebis ger lycka till hela familjen.
En bitter ironi
Kina har historiskt varit känd för sin enbarnspolicy som tvingade många att att minska sina födslar, eller begå aborter.
En kvinna berättar för Le Monde att hennes svärmor tvingades till en abort i åttonde månaden för en graviditet utanför kvoten för några decennier sedan. Annars skulle hennes man ha förlorat sitt statstjänstemannaarbete som försörjde familjen.
Missa inte:
EU redo att tvinga bort Huawei – Nokia och Ericsson vinnare. Realtid
En annan mormor berättar hur hennes unge son på 1990-talet togs från familjen av familjeplaneringsbyrån i en vecka, tills hon kom till Tianmen för det obligatoriska graviditetstestet för att bevisa att hon inte fick ett andra barn.
En kris av tilltro
Enligt Emma Zang, sociologiprofessor vid Yale University, handlar dock problemet med låga födelsetal om något djupare än ekonomi.
I en artikel i Foreign Policy skriver hon att Kinas sjunkande födelsetal, från 2,5 barn per kvinna 1990 till bara 1,0 barn 2023 – är ”en kris av tilltro” snarare än en ekonomisk fråga.
”Det verkliga hindret är inte kostnaden för att uppfostra barn. Det är övertygelsen att föräldraskap inte längre är meningsfullt i en framtid som känns osäker och inte värd att investera i”, skriver Zang.
Läs även:
Från 0 till lagom på 5 sekunder – Kina vill tämja elbilarna. Dagens PS
Yngre kineser gifter sig senare eller inte alls. Många växte upp som enda barn i familjer som satsade enorma resurser på deras utbildning och karriärer.
Ekonomin hinner ikapp
Nu, med ekonomisk avmattning och en tuff arbetsmarknad, väljer fler att skjuta upp eller helt hoppa över äktenskap och föräldraskap.
”När Kinas ekonomiska utveckling har bromsat in har det blivit alltmer svårt för unga att uppnå uppåtgående rörlighet”, säger Zang när hon intervjuas av Bloomberg.
Missa inte:
EU varnar Kina: Släpp metallerna – annars. Realtid
”Denna kulturella pessimism ligger bakom varför yngre generationer inte prioriterar föräldraskap.”
Sårbarhet för regimen
Besvikelsen har tagit kulturell form i rörelser som ”lying flat” (att ligga platt), som hyllar att göra så lite som möjligt, samt virala slogans som ”inget äktenskap, inga barn, håll dig säker”.
Läs även:
Kina har torrt krut och techbubblan kan snart smälla. Dagens PS
För regeringen är demografin en av landets största sårbarheter.
Andelen arbetsföra individer jämfört med de över 65 år förväntas halveras på mindre än två decennier. Vilket hotar allt från konsumentefterfrågan till militär beredskap, rapporterar Bloomberg.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.










