Svensk arbetsmarknad – som en trasig dejtingapp

De visar vägen med mångfaldsrekrytering

Det mest slående exemplet kommer från Nya Zeeland, där Engeseth intervjuade Weta Digital – företaget bakom specialeffekterna till ”Sagan om ringen” och ”Matrix”, som enligt honom konkurrerat ut Hollywood.

Weta Digital har utvecklat en revolutionerande strategi: de har anställt en person vars enda uppgift är att få olikheter att fungera tillsammans.

”Anställer man den typen av personer som de har gjort kan man anställa dem med tio diagnoser, oavsett utbildning och bakgrund. Har man en person som får dem att fungera ihop som team kan de prestera i världsklass”, berättar Engeseth.

Strategin står enligt författaren i skarp kontrast till svenska företags rekryteringsprocess, där de som ”sticker ut” eller har icke-traditionell bakgrund blir ”först utgallrade”.

Dejtingappens förbannelse träffar arbetsmarknaden

När företag anställer överkvalificerad personal – något som ofta händer under lågkonjunkturer – försvinner dessa medarbetare så fort som ekonomin förbättras.

Precis som på dejtingappar finns tron att det alltid finns något bättre, vilket skapar instabilitet.

Engeseth menar att många har tappat tron på att hitta rätt match, både på jobb- och kärleksmarknaden.

”En del har ju tappat tron på att det kan leda till seriösa relationer. Det är lite grann med jobbsökeriet också”, säger han.

AI-utveckling kräver livslång utbildning

Utvecklingen kompliceras ytterligare av teknologiska förändringar.

”Nu ser forskarna att AI gör att vi fortare glömmer vår kompetens. Då behöver man mer kontinuerlig utbildning hela livet”, konstaterar han.

Han kritiserar också det traditionella utbildningssystemet där ”folk utbildar sig i X antal år till någonting som de inte passar för” och menar att ”de har slösat mycket av sin tid”.

”Man behöver också ha en annan syn på att utbildning är en färskvara”, tillägger Engeseth.

Native American-modell

Som lösning pekar författaren på ett oväntat föredöme: ursprungsbefolkningars metod för talangidentifiering.

”Indianer eller ’native americans’ tittar på barnen och ser vilka talanger de har. Sedan ska de kunna utveckla sin talang och optimera det till stammen”, förklarar han.

Detta system skulle enligt författaren kunna tillämpas i modern kontext, där politiker och lärare tidigt identifierar barns gåvor för att optimera deras utbildning och karriärval.

Engeseths slutsats är tydlig: ”Man kanske inte ska vara världsmästare i alla sporter, utan man ska välja något som man är extremt duktig på.”

_ANNONS