09 mars
2026
Svensk ekonomi visar tydliga tecken på styrka och en bred återhämtning är i sikte. Enligt Ulf Andersson, chefsekonom på DNB Carnegie, är vi på väg ur lågkonjunkturen, även om det dröjer innan maskiner och människor jobbar på full kapacitet.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Inför en stundande högkonjunktur ser Andersson en stor bredd av välpositionerade branscher, drivna av både svensk och europeisk efterfrågan. Det handlar främst om sektorer kopplade till stora offentliga investeringar som väntas fortlöpa under det kommande decenniet.
”Det är mycket som är försvarsrelaterat, men också infrastruktur, energiomställning och ICT”, förklarar Andersson.
Han betonar att dessa offentliga satsningar skapar en dynamik där det privata näringslivet engageras, vilket kan ge en positiv ”spill-over-effekt” och fungera som en plattform för svenska investeringar under lång tid.
Trots det osäkra marknadsläget finns det alltså mycket som fortsätter att tala för en stark svensk ekonomi.
Den senaste tidens förstärkning av den svenska kronan har blandade effekter. Medan en stark valuta ofta ses som något enbart positivt, börjar rösterna höjas inom exportsektorn.
”Mina kunder i exportsektorn börjar skruva lite grann på sig och tycker att kronutvecklingen har varit lite väl stark för deras behov”, säger Andersson.
Prognosen framåt pekar på att kronan stabiliseras kring nuvarande nivåer på tolv månaders sikt, men Andersson varnar för fortsatt hög volatilitet under de kommande kvartalen.
För den som vill sprida sina risker utanför Sverige lyfter Andersson fram USA som det starkaste alternativet, trots den högt värderade techsektorn. Han kontrasterar den amerikanska motståndskraften mot ett mer problemtyngt Europa.
”Europa har ett ganska svagt läge och framför allt den tyska ekonomin har stagnerat. Samtidigt har den amerikanska ekonomin gått starkt under lång tid och fortsätter göra det”, menar han.
Han tillägger att valutaeffekten, som tidigare varit negativ för svenskar med amerikanska tillgångar när kronan stärkts, sannolikt har planat ut.
Trots den goda tillväxten befinner sig Sverige tekniskt sett fortfarande i en lågkonjunktur med ett negativt BNP-gap. Andersson förutspår dock att detta gap kommer att vara slutet vid årsskiftet eller i början av nästa år.
”Därefter påbörjar vi en högkonjunktur enligt definitionen. I närtid drivs den av hushållens konsumtion, men på längre sikt är det framför allt investeringsdrivet”, avslutar Andersson.
