Statistik från Eurostat visar att svenskarna jobbar mest i Norden. Ändå får vi höra att kortare arbetstid vore för dyrt.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Svenskar jobbar mest i Norden – får ändå lägst lön
Statistiken visar en dyster bild för svenska heltidsarbetande. Jämfört med sina nordiska motsvarigheter arbetar svenskar upp till fem timmar mer i veckan, samtidigt som ersättningen släpar efter.
”Det är allvarligt och inte särskilt kul att höra som svensk löntagare. Här står vi och jobbar arslet av oss och får mindre betalt”, säger Edvard Lundkvist.
Han ställer sig frågande till varför Finland, Danmark och Norge lyckas kombinera kortare arbetstid med högre löner utan ekonomisk kollaps.
Läs mer:
Vill vi verkligen vara sämre än danskarna?
Funkar i grannländerna i Norden
Debatten om sänkt arbetstid, exempelvis till 35 timmar, möter kraftigt motstånd från arbetsgivarsidan. Argumenten handlar om att det skulle skada ekonomin, där vissa debattörer liknat reformen vid effekten av tre djupa lågkonjunkturer.
Lundkvist köper inte det katastrofscenariot rakt av.
”Hur realistiskt låter det när vi har tre grannländer med jämförbara ekonomier som klarar av det här utan någon slags ekonomisk armageddon?”
Finansinspektionen om stängda konton: Bankerna behöver förbättra arbetet
Banker kan stänga konton på grund av misstänkt penningtvätt, men Finansinspektionen vill att alternativa lösningar prövas först. (Foto: tt.se/legal)
Folkhälsa och frihet mot företagsvinster
På andra sidan står fackliga ekonomer som menar att en arbetstidsförkortning tvärtom kan stimulera ekonomin. Argumenten inkluderar minskad stress och färre sjukskrivningar, att fler orkar arbeta längre upp i åldrarna och minska välfärdskostnader som en följd av en mer välmående befolkning.
Lundkvist gissar att sanningen ligger någonstans mittemellan – det blir dyrare för många arbetsgivare men betydligt bättre för löntagarna.
Vår tids stora frihetsfråga
I sina krönikor har Lundkvist kallat arbetstidsförkortning för vår tids stora frihetsfråga, delvis för att utmana högerdebattörer som ofta talar varmt om individuell frihet.
”När man kräver mer frihet åt en person som jobbar i välfärden i form av en extra timme fritid, då är den fritiden plötsligt inte lika mycket värd”, poängterar han.
Även om arbetstiden traditionellt hanteras av parterna i den svenska modellen, spår Lundkvist att frågan nu är så laddad att den kommer att spilla över i politiken. Matchen börjar i avtalsrörelsen, men slutar enligt honom som en central punkt på valsedlarna.
ANNONS
