Finans, teknik och AI-kompetens toppar arbetsgivarnas önskelistor på båda sidor av Atlanten. Samtidigt visar svenska data att valet av utbildning spelar allt större roll för livslönen.
Kompetenskrisen fördjupas – det här vill arbetsgivarna ha
Enligt den amerikanska branschorganisationen NACE är finansutbildning den mest efterfrågade kandidatexamen bland arbetsgivare som rekryterar från 2026 års kull. De följs av maskinteknik och datavetenskap.
Missa inte: Techjätten tredubblar jobben för Gen Z mitt i AI-hysterin. Realtid
Hela 61,3 procent av de tillfrågade företagen planerar att anställa finansutbildade kandidater, rapporterar CNBC. Listan domineras av tekniska och ekonomiska ämnen, medan humanistiska utbildningar lyser med sin frånvaro.
Att teknisk kompetens och AI-färdigheter snabbt klättrar på arbetsgivarnas önskelistor bekräftas av LinkedIns årliga Skills on the Rise-lista för 2026. AI-ingenjörskunskap och AI-implementering toppar listan över de snabbast växande kompetenserna i USA, följt av operativ effektivitet och AI-affärsstrategi.
”Vi har sett att de kompetenser som krävs för våra jobb har förändrats dramatiskt de senaste tio åren, och ännu mer förändring är på väg, till stor del driven av AI”, säger Andrew Seaman, senior redaktör på LinkedIn News, till CNBC.
Samtidigt framhålls mjuka färdigheter som kommunikation, anpassningsförmåga och ledarskap som alltmer avgörande.
Stor kompetensbrist i Sverige
Den internationella bilden speglas i Sverige. Tre av fyra svenska arbetsgivare, 73 procent, uppger att de har svårt att hitta den kompetens de behöver. Det enligt ManpowerGroups undersökning Talent Shortage 2026, som bygger på svar från 858 svenska arbetsgivare.
Läs även: Chefernas dolda vinst av personalutbildning. Dagens PS
Störst är bristen på ingenjörer, följt av AI-kompetens och traditionell IT-kunskap.
”Det kan låta motsägelsefullt att kompetensbristen är så stor samtidigt som arbetslösheten är rekordhög, men det handlar om en strukturell obalans på arbetsmarknaden”, säger Helen Remnås, landschef för ManpowerGroup Sverige, i en kommentar
Även ManpowerGroups data visar att mjuka färdigheter värderas högt, professionalism, samarbetsförmåga och vilja att lära toppar listan över mest efterfrågade egenskaper bland svenska arbetsgivare.
Utbildning lönar sig – men inte alltid
I Sverige visar Sacos livslönerapport från 2024 att läkare har landets högsta livslön, 32,3 miljoner kronor efter skatt, medan civilingenjörer, jurister och ekonomer följer tätt efter.
Men av 35 granskade högskoleutbildningar har 11 negativ avkastning jämfört med att enbart ha gymnasieexamen. Förskollärare, bibliotekarier och tandhygienister hör till de grupper som faktiskt tjänar mindre under ett yrkesliv.
Missa inte: Gen Z är inte lata – så förändrar de arbetsmarknaden i grunden. Realtid
Trots det visar en kartläggning från Jobbland, som analyserat över tre miljoner jobbannonser mellan 2022 och 2025, att andelen annonser med krav på akademisk utbildning varit förhållandevis stabil, även när det totala jobbutbudet minskat med nästan 35 procent.
”Arbetsmarknaden har en inbyggd tröghet. Volymerna går upp och ner, men efterfrågan på utbildad kompetens håller i sig”, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland, i en kommentar.
Hon betonar samtidigt att utbildningarna måste anpassas till en arbetsmarknad i förändring, inte minst genom att lära studenter att använda relevanta AI-verktyg.
En splittrad bild
Sammantaget framträder en komplex arbetsmarknad.
Läs även: Frustration hos nyexaminerade – riskerar krossas av jobbtorkan. Dagens PS
Kompetensbristen är fortsatt stor, teknisk och ekonomisk utbildning lönar sig mest, och AI-färdigheter har blivit en nyckelkompetens på båda sidor av Atlanten.
Men livslönen varierar dramatiskt beroende på yrke, och arbetsmarknadens behov stämmer inte alltid överens med den ekonomiska avkastningen av en examen.
