Ny forskning visar att uppskjutande av uppgifter ofta styrs av hjärnans stresshantering, inte bristande viljestyrka
Därför skjuter du upp allt – så tar du dig ur det
Johan Colliander
Uppdaterad: 04 feb. 2026Publicerad: 04 feb. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Känslan är bekant för de flesta: deadline närmar sig men arbetet har skjutits upp till sista stund. Kanske läser du den här artikeln när du borde göra annat.
Länge har prokrastinering, uppskjutandebeteende, betraktats som ett tecken på lathet eller dålig självdisciplin, men ny forskning pekar i en helt annan riktning.
Enligt neuroforskaren Anne-Laure Le Cunff är prokrastinering inte något att skämmas över. Det är snarare en signal från hjärnan att något inte fungerar som det ska.
”Vi har lärt oss att förknippa prokrastinering med lathet och bristande viljestyrka, och så fort vi skjuter upp något börjar vi skuldbelägga oss själva”, säger Le Cunff till CNBC.
Hon menar att dessa negativa känslor bara gör det svårare att komma på rätt spår igen.
Generation Z är inte problemet – arbetslivet är
Är Generation Z verkligen oanställningsbar? Forskning och experter pekar ut värderingskrockar, AI och arbetsgivarnas ansvar.
Hjärnans försvarsreaktion
Förklaringen kan ligga i hjärnans stressystem. Den kliniska psykologen Charlie Heriot-Maitland säger att beteenden som prokrastinering och undvikande ofta är kopplade till hur hjärnan hanterar upplevda hot.
ANNONS
”Det kan härstamma från evolutionära överlevnadsmekanismer”, säger Heriot-Maitland till National Geographic.
När vi ställs inför moderna hot, som deadlines eller kritik, kan hjärnans kamp-eller-flykt-respons aktiveras trots att hoten inte är fysiskt farliga. Detta sker i amygdala, den del av hjärnan som reglerar känslor och minnen.
Missa inte: Kunderna klara, produktionen igång – ändå riskerar han utvisning. Realtid
En studie publicerad i tidskriften Psychological Science 2018 fann ett samband mellan större amygdalavolym och en tendens att tveka och skjuta upp handlingar.
Dessutom kan stress minska aktiviteten i prefrontala cortex, hjärnans kontrollcentrum för planering och självkontroll.
ANNONS
Senaste nytt
Tre typer av prokrastinering
Le Cunff har utvecklat ett system för att identifiera varför vi skjuter upp saker, baserat på tre kategorier: huvud, hjärta och hand.
ANNONS
”Huvudet” handlar om rationella invändningar, du är inte helt övertygad om att uppgiften är rätt sak att göra just nu.
”Hjärtat” rör känslor, uppgiften känns inte rolig eller stimulerande.
”Handen” gäller praktiska hinder, du tror inte att du har rätt verktyg, kunskaper eller stöd.
Läs även: Ny trend bland jobbsökande: Vill få 1 000 nej från arbetsgivare. Dagens PS
”När du identifierat varför du undviker något kan du systematiskt hitta vägar framåt”, säger Le Cunff till CNBC.
Vägen framåt
Forskningen visar att prokrastinering ofta kan förändras genom ökad självmedvetenhet och självmedkänsla.
Le Cunffs främsta råd är att göra omgivningen roligare, kanske byta miljö till ett trevligt fik. Men framförallt råder hon att prata med vänner och kollegor och fråga om hjälp.
ANNONS
Tim Pychyl, psykolog och prokrastineringsforskare betonar vikten av att bli medveten om sina inre reaktioner.
”Målet är inte att eliminera känslorna utan att inse att du inte behöver agera på dem”, säger han till National Geographic.
Missa inte: Falska rekryterare lurar allt fler – så skyddar du dig. Realtid
Heriot-Maitland tillägger att professionell hjälp, som kognitiv beteendeterapi, kan vara avgörande för vissa.
”Det finns mycket vi kan göra åt det, men det tar tid och det finns inga snabba lösningar”, säger han till National Geographic.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS