Den svenska vattenkraften pressas från två håll. Ett historiskt hydrologiskt underskott driver elpriserna i höjden, samtidigt som omprövningen av miljövillkor tvingar kraftverk att stänga.
Vattenkraft: Historiskt underskott samtidigt som kraftverk rivs
I Robertsfors kommun har Mark- och miljödomstolen beslutat att flera vattenkraftverk och broar ska rivas. För Norrlandsgjuteriet, med rötter i Robertsfors bruk från 1750-talet, innebär beslutet ett direkt hot mot verksamheten.
Missa inte: ”Vindkraften är inte lönsam”: Han varnar för systemkollaps. Realtid
Företaget är beroende av kylvatten från Bruksfors för att driva sina smältugnar, rapporterar Tidningen Näringslivet.
”När man nu beslutat att riva ut vattenkraften i sin helhet innebär det att kylvattnet, som är helt avgörande för den dagliga produktionen, försvinner”, säger vd Peter Göttfert till tidningen.
Rivningen påverkar även infrastrukturen i kommunen. Den anrika Bruksforsbron, som funnits i flera hundra år, var tänkt att få en direkt koppling till det planerade stationsläget för Norrbotniabanan.
”Beslutet var ganska väntat. Men det är klart man är besviken”, säger Petra Andersin (S), kommunalråd i Robertsfors, till tidningen.
Historiskt underskott pressar systemet
Samtidigt befinner sig den svenska vattenkraften, och vattenkraftverken, sig i ett akut krisläge.
Kombinationen av kyla och torr väderlek har skapat ett hydrologiskt underskott på mellan 18 och 20 TWh.
Energibolaget AXPO varnar i sitt senaste veckobrev att situationen kommer att förvärras ytterligare under februari till nivåer som inte skådats under hela 2020-talet.
Läs även: Hade Sverige haft lägre elpris med kärnkraft? Dagens PS
När vattennivåerna i magasinen sjunker tvingas producenterna hålla igen.
Enligt marginalprissättningens princip innebär det att den dyraste kilowattimmen sätter priset för all el, vilket ger en prischock som slår särskilt hårt mot norra Sverige. Där är hushållen vana vid lägre elpriser samtidigt som uppvärmningsbehovet är stort.
Regeringens elpristak på 1,50 kronor per kWh ger enligt experter inte det skydd som många hoppas på. Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund, har uppgett till Dagens Nyheter att han är kritisk till stödets utformning eftersom taket baseras på månadsgenomsnitt.
Rivningar hotar elproduktionen
Parallellt med det akuta vattenbristproblemet pågår en mer långsiktig kris.
Samtliga av landets cirka 2 000 vattenkraftverk ska omprövas enligt EU:s vattendirektiv, en process som inleddes 2022 och väntas pågå i 20 år. Hittills har hälften av de 40 kraftverk som fått sina domar valt att rivas eftersom kostnaderna blivit för höga.
”Det är den svenska överimplementeringen som är problemet. Vi har kontakt med våra motsvarigheter i andra EU-länder och det är bara Sverige som driver det här till utrivning”, säger Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening, till Realtid.
Missa inte: Vindkraftsbranschen: ”Tekniken funkar – politiken gör inte det”. Realtid
Enbart den småskaliga vattenkraften producerar el motsvarande ett stort kärnkraftverk, och merparten ligger i södra Sverige där elbehoven är som störst. Till skillnad från vindkraft är vattenkraften planerbar och fungerar som en regulator för hela elsystemet.
Läs mer om förnybar energi i Sverige i Realtids sammanfattande artikel här:
Vatten, sol och vindkraft: Så står sig förnybar energi i Sverige
