Underrättelsetjänster varnar för att Kreml bygger upp ett nätverk av fastigheter för sabotage och övervakning.
Ryska spioner köper "trojanska hästar" nära militärbaser i Europa
Ryska spioner har förvandlat fastigheter runt om i Västeuropa till ett nätverk av ”trojanska hästar” avsedda att användas för samordnade sabotageattacker.
Missa inte: Ryssland redo för år fem – Ukraina tappar soldater. Realtid
Det enligt underrättelsekällor som talat med The Telegraph.
Genom att utnyttja svaga regelverk ska ryska underrättelseenheter ha förvärvat strategiskt placerade fastigheter, sommarstugor, lagerlokaler, stadslägenheter och till och med hela öar, i minst ett dussin europeiska länder.
Fastigheterna ligger i närheten av militärbaser och kritisk civil infrastruktur. Dessa misstänks fungera som bas för övervakning, drönaroperationer och dolda attacker.
Tjänstemän vid tre europeiska underrättelsetjänster uppger för tidningen att vissa av fastigheterna redan kan vara utrustade med sprängmedel, drönare, vapen och sovande agenter som väntar på att aktiveras vid en kris.
Sabotage som ”testövningar”
Sedan Rysslands invasion av Ukraina för fyra år sedan har sabotagedåd kopplade till Moskva ökat kraftigt. Inklusive mordbrandsattacker i London och Warszawa, paketbomber, mordplaner och försök till tågurspårningar.
Inom den västerländska underrättelsegemenskapen befarar man att dessa incidenter kan vara ”testövningar” inför mer storskaliga operationer
Läs även: Krigets dolda nota – så förgiftas hela Europa av konflikten i Ukraina. Dagens PS
Snarare än en konventionell militär attack bedömer underrättelsekällor att Kreml kan försöka testa Natos beslutsamhet genom att genomföra förnekbara attacker mot transport-, kommunikations- och energinätverk, och samtidigt undvika att utlösa alliansens artikel 5 om kollektivt försvar.
”En sabotageoffensiv leder mindre sannolikt till konsensus kring artikel 5 än en konventionell rysk militäroperation”, säger en underrättelseofficer till The Telegraph.
Finland visar vägen
Det mest uppmärksammade fallet är det finska bolaget Airiston Helmi, som diskret förvärvade 17 fastigheter runt Skärgårdshavet nära strategiska sjövägar och telekominfrastruktur.
Vid en razzia 2018 på ön Sakkiluoto hittade utredare nio pirar, en helikopterplatta, övervakningskameror, kamouflagenät och byggnader som liknade baracker med avancerad kommunikationsutrustning. Det skrev bland annat The Independent då.
Missa inte: Stubb: ”Faktum är att Ukraina vinner kriget”. Realtid
Finland införde i juli ett nästintill totalt förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter. Och de baltiska staterna har följt efter med liknande lagstiftning.
Västeråskyrkan kan tvångsinlösas
I Sverige har fallet med den rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås blivit särskilt uppmärksammat. Kyrkan invigdes 2023 bara några hundra meter från Västerås flygplats, trots att Säkerhetspolisen avrådde från bygget, rapporterar TV4.
Bygget finansierades till största del av det ryska statliga atomkraftbolaget Rosatom, och prästerskapet har kopplingar till rysk underrättelsetjänst.
Västerås stadsledningskontor har föreslagit att kyrkans mark ska tvångsinlösas.
”Fastigheten används eller kan användas för underrättelseverksamhet kopplad till främmande makt”, skriver stadsledningskontoret. Ärendet kan gå vidare till regeringen för ett slutgiltigt beslut.
Hotet sträcker sig bortom Norden
Även i Norge har stugor kopplade till Kreml-anslutna personer identifierats nära känsliga militäranläggningar i Arktis.
Läs även: Kinas bostadmardröm fortsätter – inget slut i sikte. Realtid
Misstänkta fastighetsköp har även undersökts i närheten av MI6:s högkvarter i London och den brittiska ubåtsbasen i Faslane.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade under helgen för att Putin redan har inlett ett tredje världskrig mot väst, skriver The Sun.
Långsamt svar från Europa
Trots hotbilden varnar analytiker för att Europas svar kommer för långsamt.
Ett förslag om ett EU-omfattande förbud mot fastighetsförsäljning till ryska köpare kollapsade i fjol efter motstånd från länder som oroade sig för ekonomiska konsekvenser.
”Så länge kontraspionaget förblir nationellt kommer det inte att kunna hantera ett hot som korsar varje nationell gräns i Europa”, säger en säkerhetstjänsteman till The Telegraph.
