I USA börjar medelklassen att bli allt mer ekonomiskt pressad. Oro för framtiden gör att allt fler hushåll håller i plånboken vilket gör att ekonomin fundamentalt börjar ändra skepnad.
Medelklassen i kläm när ekonomin blir "E-formad"
Den amerikanska ekonomin beskrevs under 2025 ofta som ”K-formad”, en bild av hur välbärgade hushåll fortsatte spendera medan låginkomsttagare halkar efter.
Missa inte: Han förklarar det ovanliga: Varför investerare flyr – och rusar. Realtid
Nu menar ekonomer att verkligheten har blivit mer komplex.
En tredje grupp, medelklassen, skiljer ut sig med ett allt mer pressat konsumtionsmönster, vilket gör att bokstaven E bättre fångar ekonomins nuvarande form.
Tre nivåer av konsumtion
Heather Long, chefekonom på Navy Federal Credit Union, tillhör dem som tidigare använde uttrycket K-formad ekonomi. Nu beskriver hon i stället ekonomin som E-formad, med tre tydliga skikt av konsumentbeteende, skriver CNBC.
I toppen återfinns höginkomsttagarna, som fortsätter att spendera trots höga priser.
Enligt en analys från Moody’s Analytics står de 20 procent med högst inkomst för närmare 60 procent av all privat konsumtion i USA.
Flera företag inom livsmedel och besöksnäring satsar alltmer på premiumsegmentet för att fånga dessa köpstarka konsumenter. Kreditkortsbolag som Chase och American Express har också höjt årsavgifterna på sina exklusiva kort kraftigt.
I mitten befinner sig medelklassen, som Long kallar ”Costco-ekonomin”.
Missa inte: Blackrock nekar kunder uttag från egen fond. Realtid
Det handlar om hushåll som inte befinner sig i akut kris, men som i allt högre grad handlar hos lågpris- och partihandelskedjor för att få pengarna att räcka.
”De spenderar på ett nervöst sätt”, säger Long till CNBC. Medelklassen betalar fortfarande sina räkningar, men kännbara prisökningar på enskilda varor,kött, ägg, dagligvaror, skapar stress i vågor.
Längst ned finns de hushåll som i allt större utsträckning finansierar sin konsumtion med kreditkort och köp-nu-betala-senare-lösningar.
Bland dem som tjänar mellan 25 000 och 49 999 dollar om året uppger 59 procent att de burit ett kreditkortssaldo från en månad till en annan vid minst ett tillfälle det senaste året. Det enligt Federal Reserves senaste undersökning av hushållens ekonomi.
Bank of America bekräftar trenden
Bilden av en E-formad ekonomi stärks av data från Bank of America Institute.
Enligt bankens analys var skillnaden i konsumtionstillväxt mellan höginkomsthushåll och övriga hushåll som störst sedan mitten av 2022 under januari i år.
Läs även: Svenskar är rikare än någonsin – frågan är bara vilka svenskar. Dagens PS
Höginkomsttagarnas kortbetalningar ökade med 2,5 procent jämfört med föregående år. Det medan medelinkomsthushållens tillväxt låg på omkring 1 procent och låginkomsttagarnas på bara 0,3 procent, rapporterar Fortune.
Samma mönster syns i löneutvecklingen efter skatt.
Enligt Bank of America-ekonomerna växte löner för höginkomsthushåll med 3,7 procent på årsbasis i januari, jämfört med knappt 1,6 procent för medelinkomsttagare, den största skillnaden på nästan fem år.
Djupare klyftor på lång sikt
Förmögenhetsklyftorna har vuxit dramatiskt under det senaste decenniet.
När Federal Reserve började mäta fördelningen av hushållens förmögenhet 2010 ägde den rikaste tiondelen av en procent tillgångar värda 6 530 miljarder dollar. Medan den fattigaste hälften av befolkningen delade på 330 miljarder dollar.
Femton år senare har den rikaste gruppens förmögenhet vuxit till nära 25 000 miljarder dollar.
Läs även: Elräkningen tredubblas – avdraget försvinner för miljoner svenskar. Dagens PS
Trots att den undre hälften av befolkningens förmögenhet har ökat kraftigt i procentuella termer uppgår den fortfarande till bara 4 250 miljarder dollar. En bråkdel av vad de allra rikaste äger.
Skattesäsongen 2026 kan ge viss tillfällig lättnad. Enligt en undersökning från Intuit TurboTax planerar 35 procent av dem som väntar skatteåterbäring att använda åtminstone en del till att betala av skulder, skriver CNBC.
Men Heather Long påpekar att även stora återbäringar bara är en temporär lösning på ett strukturellt överkomlighetsproblem.
