En ökad produktivitet från AI kan ge snabbare tillväxt – och minskade skuldproblem. Så resonerar flera länder just nu. Men enligt ekonomer är det inte alls säkert att det blir så.
Länder hoppas att AI ska lösa statsskulden – kan få helt fel
Det finns en påtaglig optimism, åtminstone i vissa kretsar, om att artificiell intelligens ska rädda de rika ländernas pressade statsfinanser.
Men dessa förhoppningar kan vara överdrivna, varnar experter.
Även om ett produktivitetslyft från AI skulle ge ekonomin extra fart bedömer flera ekonomer att det inte räcker för att lösa de strukturella skuldproblemen i USA, Europa och Japan.
Vill ha AI-driven tillväxt
Skuldkvoterna i många utvecklade ekonomier ligger redan över 100 procent av BNP och väntas fortsätta stiga till följd av åldrande befolkningar, högre räntekostnader samt ökade utgifter för försvar och klimatomställning.
Mot den bakgrunden har vissa beslutsfattare, särskilt i USA, uttryckt hopp om att AI-driven tillväxt ska bryta den långvariga produktivitetsavmattningen efter finanskrisen 2008.
Beräkningar som delats med Reuters av bland andra Organisation for Economic Co-operation and Development visar att ett varaktigt produktivitetslyft som också höjer sysselsättningen kan dämpa skuldökningen.
Kan bli en marginell effekt
I ett sådant scenario skulle skuldkvoten i OECD-länderna kunna bli omkring tio procentenheter lägre än annars fram till mitten av 2030-talet. Men även då väntas skulden som andel av BNP ligga betydligt högre än i dag.
I USA varierar prognoserna. Vissa ekonomer ser att skulden kan stiga mot cirka 120 procent av BNP det kommande decenniet i ett optimistiskt AI-scenario, jämfört med runt 100 procent i dag.
Andra bedömer att effekten blir marginell. Ratinginstitutet S&P Global Ratings räknar i nuläget inte med någon större påverkan på de offentliga finanserna före decenniets slut.
Demografin en viktig faktor
Den avgörande faktorn är demografin. En åldrande befolkning driver upp kostnader för pensioner och sjukvård, samtidigt som arbetskraften växer långsammare.
Om AI höjer produktiviteten men inte sysselsättningen kan skatteintäkterna ändå bli lägre än väntat, särskilt om vinster beskattas lindrigare än arbete.
Samtidigt finns osäkerhet kring utgiftssidan. Effektivare offentlig sektor kan dämpa kostnader, men historiskt har högre tillväxt ofta lett till ökade offentliga åtaganden.
Dessutom kan starkare tillväxt pressa upp räntor, vilket gör statsskulden dyrare att finansiera.
Läs mer: Orbáns valbudskap: Välj mellan mig och Zelenskyj. Dagens PS
