När Nordea spärrade Michael Fridebäcks konto på skärtorsdagen förlorade han både tillgången till sina pengar och möjligheten att använda BankID. Konsekvenserna blev långt större än han kunnat föreställa sig. Nu stämmer han banken.
Nordea stängde kontot – då föll livet samman
Det som utlöste allt var en till synes enkel försäljning. Michael Fridebäck, som pendlar mellan Sverige och Cypern, skulle sälja en vattenskoter. En köpare hörde av sig och ville lägga handpenning, men inga pengar kom in.
Strax före påsk kontaktade köparen honom igen och erbjöd sig att föra över pengarna direkt. Michael lämnade ut sitt kontonummer. Den kontakten triggar senare bankens beslut.
Läs mer:
Banker stänger konton i rekordfart – myndigheter agerar – Realtid
Spärrad på skärtorsdagen
Den 18 april loggar Michael in för att betala räkningar. Inget fungerar och kundtjänsten är stängd. Till slut får han tag på en person som arbetar med att spärra kort.
Personen bekräftar att kontot är stängt och hänvisar honom till kundtjänst på annandag påsk. Någon förklaring får han inte.
När han ringer på måndagen får han veta att ärendet ligger hos säkerhetsavdelningen – en avdelning som kunder inte kan kontakta.
”Jag fick veta att jag måste invänta ett brev. Det var allt”, säger han.
Läs också:
Storbank stängde konton: Innehavarna stämmer banken : Realtid
Nordea kan inte ge några besked
Michael befinner sig då på Cypern men flyger till Sverige för att försöka lösa situationen. Ingen på Nordea kan hjälpa honom. Istället hänvisas han till säkerhetsavdelningen igen.
Den 25 april får han ett brev från polisen: hans kontomedel har tagits i beslag som en del av en utredning om misstänkt penningtvätt.
Tre dagar senare kommer brevet från Nordeas säkerhetsavdelning. Michael skickar omedelbart in de uppgifter som efterfrågas. Sedan blir det tyst.
BankID och Konton är fortsatt låsta
Michaels konton är fortsatt spärrade och BankID fungerar inte. Följderna blir snabbt omfattande.
”Jag kunde inte deklarera, inte göra årsbokslut, inte bokföra. Företaget blev i praktiken kreditraserat”, säger han. ”Allt bygger ju på att man har tillgång till sitt konto och BankID.”
Lönen från hans tjänst i Haninge kommun kan inte betalas ut. Avier skickas istället, men för att lösa in dem krävs ett bankkonto något han inte längre har.
Han försöker öppna ett nytt konto i en annan bank, men utan BankID är det svårt. Han ombeds visa kontoutdrag från sin tidigare bank men han kommer inte åt handlingarna.
Den 25 juni väcks åtal för penningtvätt.
Läs mer:
Banken spärrade hennes konton – blev utan pengar i Spanien – Realtid
Begär personuppgifter från Nordea
Den 8 augusti skickar Michael en begäran om tillgång till personuppgifter enligt artikel 15 i GDPR. Nordea svarar att han måste använda deras webbformulär, ett formulär som kräver BankID, vilket banken själv spärrat.
Michael anmäler Nordea till IMY och Finansinspektionen. Han kontaktar även Bolagsverket, Skatteverket, Konsumentverket och Nordeas vd.
IMY inleder tillsyn och begär en redogörelse från Nordea.
Nordea skickar GDPR‑utdraget med rekommenderad post. Brevet Michael tar emot innehåller policyblad, chattutdrag och tre mejl, men saknar delar av det GDPR‑utdrag han begärt.
Helt frikänd
Den 25 september frikänns Michael helt i tingsrätten. Samma dag skickar han domen till Nordea och begär att spärrarna ska hävas.
Den 1 oktober får han svar från kundombudsmannen. Ärendet är avslutat, men konton och BankID ska ändå förbli stängda i tolv månader. Banken föreslår att han använder en annan e‑legitimation, men dessa fungerar inte i alla myndighetstjänster.
Michael påpekar att beslutet strider mot både GDPR och tingsrättens dom. Han får inget svar och kompletterar sina anmälningar till ARN och IMY.
En osannolik kedjereaktion
Under året försöker Michael hålla igång verksamheten han bygger på Cypern. Kollegor hjälper honom ekonomiskt, men utan tillgång till Fortnox kommer han inte åt företagets system. Förseningsavgifterna staplas.
Samtidigt råkar han ut för en olycka och skadar knät. När han i efterhand kontaktar försäkringsbolaget får han veta att försäkringen sagts upp eftersom premien inte kunnat dras från det spärrade kontot. Utan BankID har han inte heller kunnat ta emot post via Kivra.
Operationen kostar 88 000 kronor – som han får betala själv.
Nu väljer Michael nu att stämma Nordea. Han menar att banken agerat felaktigt när de spärrade hans konto och BankID, och att beslutet fått omfattande konsekvenser för både hans privatliv och företag.
Banken: ”Vi måste följa lagen”
Realtid har varit i kontakt med Nordea med anledning av Michaels ärende. Banken vill inte kommentera det enskilda fallet, men skriver i ett mejl att alla banker måste följa de lagar och regler som finns kring penningtvätt och kundkännedom.
Misstankar kan leda till att både konton och säkerhetslösningar som BankID spärras.
”Kunder som inte missköter sin relation till banken har rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner. BankID är inte en sådan grundläggande funktion och kan därför hållas stängt”, skriver Hugo Laigar, presschef på Nordea.
Banken beklagar att kunder hamnar i kläm men betonar att den måste följa regelverket.
”Enskilda situationer kan vi inte kommentera på grund av banksekretessen”, säger Laigar.
Stängda konton får konsekvenser under utredningstiden
Realtid har i flera artiklar beskrivit hur spärrade bankkonton påverkar privatpersoner och företag.
Banker måste följa regelverket kring penningtvätt och kundkännedom, men när ett konto spärras saknar kunden ofta möjlighet till dialog med den ansvariga avdelningen.
Det kan leda till praktiska problem som uteblivna utbetalningar, avbrutna tjänster och svårigheter att sköta myndighetskontakter under tiden utredningen pågår.
Läs även:
Bankerna stänger konton i rekordfart – här är deras förklaring
