Svenska hushåll sparade betydligt mindre under fjärde kvartalet 2025 jämfört med samma period året innan, visar ny statistik från SCB.
Hushållen sparar allt mindre – lånar allt mer
Det likvida sparandet landade på 34 miljarder kronor under kvartalet, en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2024, visar ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Missa inte: Pension: Felaktiga utbetalningar för 1,6 miljarder. Realtid
Bakom nedgången ligger framför allt en kraftig ökning av hushållens lån, som steg med 41 miljarder kronor under perioden, 14 miljarder mer än motsvarande kvartal föregående år.
Blancolån har ökat
Det är främst lån med säkerhet som driver ökningen, men även blancolån har vuxit. Den årliga tillväxttakten för hushållens totala lån steg till 2,7 procent, upp från 2,5 procent kvartalet innan.
”Vi ser att hushållens låneökning åter har tagit fart under de senaste kvartalen. Det blir nu intressant att följa hur de nya reglerna för ränteavdrag påverkar utvecklingen”, säger Emil Jansson, nationalekonom på SCB i en kommentar.
Se även: Dagens PS expert: ”Hela amorteringskravet borde ha slopats”. Dagens PS
Från och med inkomståret 2026 slopas ränteavdraget helt för blancolån, medan avdrag för lån med säkerhet kvarstår. Redan för inkomståret 2025 är bara hälften av ränteutgifterna för blancolån avdragsgilla.
På tillgångssidan nettoköpte hushållen fonder för 21 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder jämfört med året innan.
Nettoköpen av noterade aktier föll dock till 1 miljard kronor, en minskning med 4 miljarder. Hushållen gjorde dessutom nettouttag från bankkonton på 3 miljarder kronor.
Rekordökning av statens skulder
Även statens finanser försvagades under kvartalet. Det finansiella sparandet landade på minus 51 miljarder kronor, efter att skulderna ökat med 146 miljarder, den största skuldökningen som noterats för ett fjärde kvartal sedan tidsserien inleddes 1996.
Missa inte: Nu är det dags att läsa på om årets avdrag i deklarationen. Realtid
Ökningen drevs främst av finansiering genom räntebärande värdepapper.
Icke-finansiella bolag minskade samtidigt sin skuldsättning genom räntebärande värdepapper med 42 miljarder kronor under kvartalet, att jämföra med en ökning på 13 miljarder ett år tidigare.
Nettoupplåningen hos banker var i princip oförändrad och uppgick till 1 miljard kronor.
