Svenska välfärdsarbetare har EU:s lägsta löner i relation till övriga ekonomin. Forskare varnar för att välfärdssektorn står inför en personalförsörjningskris som kräver obekväma politiska beslut.
Personalbrist hotar – välfärden har lägst löner i EU
Johan Colliander
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I SNS Konjunkturråds senaste rapport framgår det att svenska välfärdsarbetare tjänar för lite i jämförelse med resten av Europa.
”I ett internationellt perspektiv sticker den svenska välfärdssektorn ut genom att ha lägre löner relativt den övriga ekonomin än något annat EU-land, samtidigt som sektorn är större än i de flesta andra länder”, säger Olof Åslund, en av forskarna bakom rapporten i en kommentar.
Välfärdssektorn utgör en femtedel av den svenska arbetsmarknaden men kan inte både bemannas och byggas ut under nuvarande villkor, konstaterar forskarna.
Trots att anställda inom välfärden uppger lika hög arbetstillfredsställelse som andra och upplever sina jobb som meningsfulla, är de låga relativlönerna ett centralt problem för rekryteringen.
Generation Z är inte problemet – arbetslivet är
Debatten om Generation Z som ”oanställningsbar” har blossat upp på allvar. Men enligt kritiker handlar det inte om att unga saknar arbetsvilja, utan om att företagen inte hängt med i tiden.
Tre vägar – alla med höga kostnader
Enligt rapportförfattarna står politikerna inför tre huvudsakliga alternativ. Det första är att höja löner och införa riktade utbildningssubventioner för att locka fler till sektorn, men det kräver sannolikt skattehöjningar.
”Ett effektivt sätt att öka attraktiviteten, som dock inte är utan kostnad, är genom höjda relativlöner inom bristyrkena”, säger Åslund.
ANNONS
Det andra alternativet är att sänka formella kompetenskrav och bredda rekryteringsbasen. Rapporten visar att andelen utrikes födda i välfärden tredubblats på 20 år, men detta står i konflikt med den rådande politiska debatten om minskad migration.
Missa inte: Här får du vänta längst på doktorn. Dagens PS.
Det tredje alternativet är att sänka ambitionerna genom prioriteringar och ökad produktivitet. Men forskarna är skeptiska till att teknologi och AI ensamt kan lösa personalbristen.
ANNONS
Senaste nytt
Inkomstklyftor växer i samhället
Samtidigt som välfärdssektorn kämpar med låga löner visar ny statistik från SCB att inkomstskillnaderna ökar i det svenska samhället.
Gini-koefficienten, ett mått på inkomstojämlikhet, steg till 0,314 under 2024 jämfört med 0,310 året innan.
”Det är främst ökande kapitalinkomster som drivit på utvecklingen mot ökade inkomstskillnader de senaste åren”, säger Peter Gärdqvist, statistiker på SCB i en kommentar.
Läs även: Allt fler kan lämna jobbet om lönen inte höjs. Realtid
ANNONS
Den ekonomiska standarden för svenska hushåll ökade 2024 efter två år av nedgång, men når fortfarande inte upp till toppnivån från 2021.
Andelen med låg ekonomisk standard minskade samtidigt till 13,1 procent, den lägsta siffran sedan 2007.
Differentierad kompetensanvändning en möjlig väg
SNS Konjunkturråds ordförande Oskar Nordström Skans pekar på en möjlig väg framåt för att kunna lösa kompetensförsörjningen inom välfärden och samtidigt öka rekryteringe.
Enligt honom bör man använda kompetenser mer differentierat, så att högutbildad personal fokuserar på uppgifter som verkligen kräver deras kompetens medan kvalifikationskraven sänks för andra arbetsuppgifter.
”Det möjliggör höjda löner där rekryteringsproblemen är som störst utan att kostnaderna skenar, samtidigt som fler grupper kan finna arbeten i sektorn”, säger Nordström Skans.
Missa inte: Här vänder lönegapet – kvinnor tjänar mer än män. Realtid
Forskaren Georg Graetz varnar dock för en paradox: om produktiviteten ökar snabbare i andra sektorer kan det leda till att en allt större del av ekonomins efterfrågan riktas mot välfärdstjänsterna – vilket kan förvärra rekryteringsproblemen ytterligare.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS