LO:s 35-timmarsvecka möter stenhårt motstånd

Hur mycket jobbar vi egentligen?

Arbetsgivarsidan har, enligt LO, hävdat att svenskar i snitt bara arbetar 27 timmar i veckan.

LO avfärdar siffran som missvisande, då den väger in deltidsarbete och frånvaro som vab och föräldraledighet.

”Det är svårt att tro att det finns några heltidsanställda som känner igen sig i att de skulle arbeta 27 timmar i veckan”, skriver Lindholm och Säikkälä.

Kortare arbetstid: Katastrof eller inte så farligt?

Almega menar att kortare arbetstid skulle bli katastrof. Sedan slöt man ett nytt avtal med arbetstidsförkortning som viktig del.

”Förödande”

Från näringslivet är responsen iskall. Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna, kallar förslaget ”förödande” och menar att LO:s utgångspunkt är helt felaktig.

Han vänder på perspektivet: Sveriges höga sysselsättningsgrad är inte ett problem, utan tvärtom ”anledningen till att vi är rikare än många andra europeiska länder, har starka offentliga finanser och en hög grad av jämställdhet på arbetsmarknaden”, skriver Ernlund i en replik i Svenska Dagbladet.

Att då peka på länder som Frankrike och Belgien som förebilder är, enligt Ernlund, att leda Sverige i fel riktning.

Läs även: Tre tydliga tecken på att arbetslivet ritas om. E55

Kostnaden enligt LO:s kalkyl

I den egna djupgående utredningen som släpptes i maj, ”Kortare arbetstid – fakta, forskning och förutsättningar”, presenterar LO en kostnadskalkyl för sitt förslag.

En övergång till en 35-timmarsvecka skulle på sikt kosta mellan ett och två års normal real BNP-tillväxt per capita.

Arbetsgivarna får mothugg – kortare arbetsvecka kan skapa tillväxt

Skulle kunna lyfta Sveriges BNP med över 33 miljarder kronor.

Det är en betydande kostnad, men en som LO anser vara hanterbar. Utredningen lutar sig mot forskning som visar att produktiviteten ökar markant vid kortare arbetstid. Man bedömer att ”drygt hälften av de förlorade arbetstimmarna tas igen genom ökad produktivitet”.

Som stöd för sin tes pekar LO på Danmark, som sänkte sin veckoarbetstid till 37 timmar redan under 1980-talet. Reformen tycks, enligt rapporten, inte ha haft några märkbara negativa effekter på landets ekonomi jämfört med Sverige.

Näringslivets varning

Motståndarna ser dock kalkylen annorlunda.

”Det finns inga gratis luncher på svensk arbetsmarknad. Mindre arbete måste betalas av någon”, konstaterar Ernlund.

Uppfattningen delas på ledarplats i Blekinge Läns Tidning, där skribenten Alfons Carlsson varnar för att förslaget är ”populistiskt, och farligt” i en lågkonjunktur.

Missa inte: Svenska föräldrar arbetar mer än andra. Dagens PS

Han ifrågasätter den så kallade jobbdelningseffekten:

”Hur ska företagen förväntas anställa fler, när produktionen minskar?” frågar Carlsson retoriskt.

Hot om lagstiftning

Samtidigt har frågan en tydlig politisk dimension. Socialdemokraternas kongressbeslut i maj landade i en kompromiss: reformen ska i första hand drivas av arbetsmarknadens parter.

Men i beslutet finns en formulering om att det ”kan komma att kräva kompletterande regleringar och insatser”, vilket av flera LO-förbund tolkas som ett verktyg för att sätta press på arbetsgivarna – och ett potentiellt hot om lagstiftning om förhandlingarna misslyckas.

Fackförbunden som kräver kortare arbetstid

Kräver kortare arbetstid för sina sammanlagt 7 000 medlemmar.

Striden handlar i slutändan inte bara om timmar och procent. För LO är det en fråga om solidaritet och välmående.

För kritiker som Carlsson handlar det också om individens frihet.

”Att genomföra en sänkning av arbetstiden slår hårt mot den som faktiskt är engagerad i sitt arbete, eller för den som gärna jobbar mer för att dra in en högre inkomst”, skriver han.

Läs även: Spanien vill överge 40-timmarsveckan: ”Lite lyckligare”. Realtid