Spanien är på väg att införa kortare arbetsveckor för miljoner anställda – men motståndet är starkt, både från företagare och inom politiken.
Spanien vill överge 40-timmarsveckan: "Lite lyckligare"
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 09 maj 2025Publicerad: 09 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den spanska regeringen har godkänt ett lagförslag som innebär att den ordinarie arbetsveckan kortas från 40 till 37,5 timmar. Förslaget, som nu ska behandlas i parlamentet, berör över 12 miljoner anställda i privat sektor, rapporterar Euronews.
”I dag moderniserar vi arbetslivet och hjälper människor att bli lite lyckligare”, säger arbetsmarknadsminister Yolanda Díaz.
Missa inte: Skilda verkligheter om arbetstiden: ”Åk till Köpenhamn”. Realtid
Lagändringen, som redan gäller inom delar av offentlig sektor, är avsedd att öka produktiviteten och minska sjukfrånvaron. Men eftersom regeringen saknar egen majoritet krävs stöd från mindre partier. Det katalanska partiet Junts har uttryckt oro för att småföretagare kan drabbas negativt.
Fackföreningarna i Spanien har ställt sig bakom förslaget, medan arbetsgivarorganisationer är skeptiska. Debatten speglar en bredare diskussion i Europa om arbetstidens längd.
Hett ämne även i Sverige
I Storbritannien har ett försöksprojekt med fyradagarsvecka gett positiva resultat. Enligt The Guardian har över 60 brittiska företag permanent infört modellen efter ett pilotprogram som visade förbättringar i både välmående och effektivitet.
ANNONS
I Sverige har frågan också blivit politiskt laddad. Socialdemokraternas arbetsgrupp vill sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan, ett förslag som fått brett stöd inför partiets kongress.
Kortare arbetstid: Katastrof eller inte så farligt?
Katastrof, menade Almega. Sedan slöt man nytt avtal med arbetstidsförkortning som viktig del.
Svenskt Näringsliv varnar dock för att detta kan få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Enligt deras beräkningar skulle svenskarna behöva arbeta nästan fyra år längre innan pension för att kompensera bortfallet i arbetstid.
”Annars går kalkylen inte ihop”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt i en ekonomisk analys.
Läs även: Striden om arbetstiden: ”Krävs Arbetslinje 2.0”. Realtid
ANNONS
Senaste nytt
”Vanliga skräcksiffrorna”
Men Annika Strandhäll (S), som leder arbetsgruppen, avfärdar kritiken:
”Det här är ju de vanliga skräcksiffrorna som Svenskt Näringsliv tyvärr kastar sig med.”
ANNONS
Hon pekar på positiva effekter av frivillig arbetstidsförkortning inom offentlig sektor, där produktiviteten inte har påverkats negativt.
Facken vill ha arbetstidsförkortning men näringslivet motsätter sig
LO-kongressen har fattat beslut om att verka för arbetstidsförkortning.
I Spanien har tidigare pilotprojekt, bland annat i Valencia, visat att kortare arbetsveckor kan minska stress och uppmuntra till hälsosammare livsstil.
Även i Belgien, Portugal och Tyskland pågår försök med liknande reformer, ofta med visst statligt stöd och i samarbete med företag.
Arbetstidsförkortning i Europa
Vad?
Arbetstidsförkortning innebär att den lagstadgade eller avtalade arbetsveckan minskas, ofta utan lönesänkning. Vanliga förslag är 35–37,5 timmar per vecka eller fyradagarsvecka.
Exempel i Europa:
-
Spanien: Regeringen har föreslagit att sänka veckoarbetstiden från 40 till 37,5 timmar. Pilotprojekt har visat förbättrat välmående och minskad stress.
-
Storbritannien: Ett stort pilotprogram 2022–2023 med 61 företag visade att 92 % fortsatte med fyradagarsvecka efter testperioden (källa: BBC).
-
Belgien: Anställda kan sedan 2022 fördela sin arbetsvecka över fyra dagar, utan minskad arbetstid.
-
Tyskland: Fackförbundet IG Metall har krävt fyradagarsvecka i industrin, med bibehållen lön.
-
Sverige: Politiska förslag om 35-timmarsvecka diskuteras, men kritiseras av näringslivet som ohållbart för välfärdsekonomin.
Argument för:
-
Ökad produktivitet och effektivitet
-
Minskad sjukfrånvaro och stress
-
Bättre balans mellan arbete och fritid
Argument emot:
-
Risk för lägre tillväxt och skatteintäkter
-
Större belastning på småföretag
-
Risk att pensionsåldern måste höjas för att kompensera
Ekonomisk kritik (exempel Sverige):
Enligt Svenskt Näringsliv skulle en 35-timmarsvecka kräva att svenskarna arbetar till 68,4 års ålder för att bibehålla dagens välfärdsnivåer.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader.
Joakim K E Johansson
Journalist med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS