213 värmeböljor spårade till specifika fossilbolag

200 gånger mer sannolika

Studien analyserade 213 värmeböljor mellan 2000 och 2023 som orsakade betydande ekonomiska förluster, dödsfall eller krävde internationell hjälp. Resultaten visar en accelererande trend som forskarna beskriver som ”dramatisk”.

Under perioden 2000-2009 blev de analyserade extremväderhändelserna i genomsnitt 20 gånger mer troliga på grund av klimatförändringen. Under 2010-2019 hade denna siffra stigit till 200 gånger mer sannolika händelser.

”En fjärdedel av dessa händelser var så gott som omöjliga utan klimatförändring”, skriver forskarna i Nature.

Med andra ord skulle dessa specifika värmevågor aldrig ha inträffat utan människans påverkan på klimatet.

Även intensiteten eskalerar. Medan värmeböljornas styrka ökade med 1,4 grader under 2000-2009 jämfört med förindustriell tid, hade siffran stigit till 2,2 grader under 2020-2023.

De största fossilbolagen

De 180 största ”carbon majors” – företag som utvinner fossila bränslen eller producerar cement – står sedan år 1850 för 57 procent av alla koldioxidutsläpp, enligt studien.

I toppen hittar vi forna Sovjetunionen, Kinas kolproduktion, oljejätten Saudi Aramco, ryska Gazprom och amerikanska ExxonMobil.

Men även de minsta aktörerna har haft mätbar påverkan på specifika värmeböljor. Beroende på företag har deras individuella utsläpp möjliggjort mellan 16 och 53 värmeböljor som annars hade varit praktiskt omöjliga i ett förindustriellt klimat.

Klimaträttsprocesser kan få ny ammunition

Forskningsteamet använde den avancerade klimatmodellen OSCAR för att beräkna varje företags bidrag till global uppvärmning. Genom att kombinera detta med statistisk modellering kunde de sedan koppla specifika utsläpp till konkreta värmevågor.

Det här är första gången forskare systematiskt kunnat bevisa kvantifierbara kopplingar från enskilda utsläppare till konkreta extremväderhändelser.

Forskarna föreslår att metoden kan anpassas till andra klimatrelaterade faror som havsnivåhöjning, skogsbränder och torka. Det skulle kunna öppna dörren för ännu bredare klimatansvarsutkrävande.

Påfallande snedfördelning

Analysen avslöjar också en påfallande ojämlikhet i hur extremväder dokumenteras globalt. Forskarna använde EM-DAT-databasen för katastrofer, som anses vara den mest kompletta tillgängliga.

Endast nio av 226 analyserade värmevågor kom från Afrika, Latinamerika och Karibien, trots att dessa regioner är särskilt utsatta för extrema temperaturer. Forskarna varnar för att denna snedfördelning försvårar en fullständig analys av klimatpåverkan.

”Denna kända rapporteringsbias i EM-DAT-databasen kräver mer komplett rapportering för att möjliggöra en mer uttömmande analys”, skriver forskarna.