Sveriges barnkris – ingen vet vad som hjälper

Forskare splittrade om orsaker och lösningar

”Personligen tycker jag inte att utvecklingen vi ser i Sverige är dramatisk alls”, säger Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsforskning, till Svenska Dagbladet.

Han menar att Sveriges befolkning fortfarande ökar, om än långsammare, och att det främst är kvoten mellan yngre och äldre som är avgörande – inte befolkningsstorleken i sig.

Hemligt: Rysslands födelsetal på 1700-talsnivåer

Nu väljer staten att hemligstämpla statistiken.

Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, konstaterar att barnafödandet har minskat trots goda ekonomiska tider, låg arbetslöshet och hög jämställdhet.

”Alla mått som man brukar ha som konjunkturindikatorer utvecklas positivt men fertiliteten sjunker. Det pekar kanske på att fertilitetsminskningen inte har med realekonomiska förhållanden att göra utan förklaras av något annat”, säger hon.

Nya attityder till föräldraskap

Forskning från Uppsala universitet visar att en av fyra unga kvinnor antingen är osäkra eller inte vill ha barn alls. Detta är en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant.

”Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill”, säger Cerisa Obern, doktorand och försteförfattare till studien.

Skälen varierar: frihet, ekonomi, hälsa, oro för framtiden och klimatfrågor.

Läs även: Demografisk kris förändrar Sverige och dess uppbyggnad i grunden. News55

Ekonomiska hinder och bostadsbrist

Den politiska diskussionen har länge kretsat kring ekonomiska hinder och bostadsbrist. Men även här råder oenighet.

I Danderyd i Stockholms län, där fruktsamheten är lägst i landet, har kommunstyrelsens ordförande Johanna Hornberger (M) efterlyst sänkta flyttskatter och fler småhus för att underlätta för unga familjer.

”Vi vill gärna få till flyttkedjor, att äldre personer lämnar sina villor och vill köpa något annat. Där är flyttskatterna, i ett Stockholmsperspektiv, ett stort hinder”, säger hon till Svenska Dagbladet.

Kinas unga väljer bort drömmen – och regimen får panik

Resesuget ersätter husköp och barnfriheten utmanar demografin.

Men forskningen ger inget stöd för att enskilda reformer har avgörande effekt på födelsetalen, menar Stanfors på Lunds universitet.

Färre barn förändrar välfärden

Skolor och förskolor stängs, personal varslas och behovet av förskollärare väntas minska med 14 procent till 2028, enligt Skolverket.

”Vi kommer att se ett avtryck av dagens låga födelsetal i framtida befolkningsstrukturer”, säger Stanfors till SVT Nyheter.

Missa inte: Bottenrekord: Japan krymper – och världen följer efter. Dagens PS

Kostnadsfrågan är också central. Enligt Svenska Dagbladets Katrine Kielos är det svenska systemet mindre generöst än myten säger – när man räknar in värdet av obetalt omsorgsarbete.

”Den svenska staten är generös i termer av rena transfereringar till barnfamiljer. Men eftersom ’totalkostnaden’ för föräldraskap är så mycket högre är det i praktiken faktiskt skitdyrt att skaffa barn i Sverige”, skriver hon.

Amerikaner skjuter upp barnafödandet

Fler amerikaner känner ekonomisk otrygghet och väljer att skjuta upp stora livsbeslut.