Miljontals kineser i generation Z vänder ryggen åt den livsstil som lyfte 800 miljoner ur fattigdom. Resesuget ersätter husköp, barnfriheten utmanar demografin – och regimen tvingas räkna om.
Kinas unga väljer bort drömmen – och regimen får panik
Simon Kronö
Uppdaterad: 25 juni 2025Publicerad: 25 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Liu Peng breder ut armarna bland Shenzhens palmer och blundar. För sina 700 000 följare på Douyin signalerar han den ultimata friheten: att resa istället för att spara, att uppleva istället för att bygga.
Hans livsstil utgör en seismisk förskjutning i världens näst största ekonomi.
Missa inte: ”Ny Kina-chock hotar Europas omställning”. Realtid
”Jag vill inte bli gammal och ångra att jag missade den här möjligheten som ung”, säger Peng till Svenska Dagbladet och fortsätter:
”Vissa kanske tycker att det är oansvarigt, att jag borde satsa på stabilt arbete, äktenskap och skaffa barn. Men vi är ungdomar av den nya eran.”
Arbetsmyran mot upplevelsejägaren
Kontrasten är skarp mot fabriksägaren Wu Zhen Hom, som fortfarande arbetar sexton timmar om dagen i sina textilfabriker i Guangzhou.
”Dagens barn vill inte jobba”, konstaterar Wu, vars egen resa från föräldralös gatuförsäljare till industrimagnat förkroppsligar den kinesiska drömmen.
ANNONS
Generationsklyftan speglar en större omvälvning. Kinas generation Z – ungefär 250 miljoner personer födda mellan 1997 och 2012 – växte upp utan hunger i ett redan mäktigt Kina.
Till skillnad från sina föräldrar har de aldrig upplevt existentiell fattigdom, vilket frigör mental energi för helt andra prioriteringar.
ANNONS
Senaste nytt
Upplevelser framför tillgångar
Enligt finansfirman China Renaissance kommer denna generation att konsumera för över 2 400 miljarder dollar år 2035 – mer än fyra gånger Sveriges BNP.
Men pengarna spenderas på upplevelser snarare än tillgångar.
En HSBC-undersökning visar att nästan tre fjärdedelar av kinesiska ”zoomers” främst jobbar för att kunna resa, skriver SvD.
Kina kommer inte komma till Irans räddning
Xi Jinping har varit snabb med att fördöma Israels attack mot Iran.
ANNONS
När merit inte räcker
Samtidigt vittnar erfarenheter som Boris Gaos om systemets strukturella brister.
Efter att hans föräldrar förlorat sina fabriksjobb kämpade familjen ekonomiskt, men Gao arbetade hårt, tog examen och studerade vidare i Hongkong.
Läs även: Svenskarna har fått nog av lågprisjättarna från Kina. News55
Ändå möttes han av systematisk diskriminering på arbetsmarknaden.
”Din familj har låg social status”, fick han höra i en anställningsintervju, rapporterar New York Times.
Företag avvisade honom för att han var utbildad utanför Fastlandskina, vilket gjorde honom ”politiskt opålitlig”.
”Letar mening på andra ställen”
ANNONS
Gaos upplevelse illustrerar hur nepotism undergräver meritokratin.
Online har frustrationen myntat nya uttryck som ”Pindie” – att ”konkurrera genom sin far” – och ”county Brahmins” för småstadseliter som monopoliserar kontakter och jobb, skriver New York Times.
Kan Sveriges regering verkligen knäcka de kinesiska nätjättarna?
Nu ryter ministrarna ifrån.
Eli Friedman, professor i sociologi på Cornell University, förklarar paradoxen:
”De som fötts de senaste tjugo-tjugofem åren har växt upp med möjligheter som deras föräldrar inte ens kunnat drömma om. Eftersom de inte oroas över var nästa mål mat ska komma ifrån ser de sig om efter mening på andra ställen”, säger han till SvD.
Demografisk bomb
Den nya generationens livsval skapar dock huvudbry för regimen. Från att det fötts 2,1 barn per kvinna år 1990 har födelsetalen enligt Macrotrend närmast halverats till 1,3 barn per kvinna.
Förra året sjönk Kinas befolkning för tredje året i rad, skriver Reuters.
ANNONS
Missa inte: Kina gör sig till Afrikas vän: ”Politiskt genidrag”. Realtid
Hashtagen #thelastgeneration, en symbol för unga kinesers vägran att reproducera tidigare generationers livsbanor, fick miljontals kommentarer – innan den censurerades.
”Kinas demografikris är existentiell. ”Det är också den utmaning som regeringen har minst svar på. De kan inte tvinga folk att skaffa barn”, säger Friedman.
Analytiker: Kina tillverkar Trumps smartphone
Enligt presidentens administration byggs Trump-telefonen i USA: ”Inte en chans.”
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS