Realtid

Kina satsar miljarder på barn – men få vill bli föräldrar

Kina
Förut bestraffades kineser som skaffade fler än ett barn. Nu vill Peking ösa pengar i hopp om att den unga generationen ska vilja ha flera barn. (Foto: Aaron Favila/AP/TT)
Simon Kronö
Simon Kronö
Uppdaterad: 06 aug. 2025Publicerad: 06 aug. 2025

Trots att Kinas regering erbjuder nationellt barnbidrag och en rad ekonomiska incitament, väljer allt fler kineser bort föräldraskapet. Desperata åtgärder möter en ny generation unga vuxna – ovilliga att bilda familj trots statens miljardregn.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Kinas befolkning började minska 2022 och har nu sjunkit tre år i rad.

Samtidigt som styret kämpar med sjunkande födelsetal växer en ny typ av föräldraskap fram. Gen Z-föräldrar – digitala infödingar med en global utsikt – förändrar hur och var pengar spenderas på barn, skriver CNBC.

”När du har yngre, mer digitala, internationella och kosmopolitiska föräldrar är deras konsumtionsmönster väldigt annorlunda från äldre generationer”, säger Joe Ngai, ordförande för Greater China på McKinsey.

Missa inte: Kinas barn försvinner – lärare tvingas bli säljare. Realtid

Många prioriterar nu barnens upplevelser, som golflektioner och skidresor.

Nya föräldragenerationen driver miljardmarknad

Trots lägre födelsetal såg Kina 2024 nästan tre gånger fler nyfödda än USA – en skala som gör barnavårdssektorn för stort för företag att ignorera.

Marknaden för barnavård och moderskapsvaror beräknas nå 4,63 biljoner yuan (cirka 645 miljarder dollar) 2025, enligt en branschrapport från iResearch.

ANNONS
kina
Kina upplever en boom inom den så kallade ”silverekonomin” – en sektor som riktar sig till personer över 50. (Foto: Andy Wong/AP/TT)

Den nya generationen föräldrar är också mer kräsna. Innan de köper en produkt tillbringar yngre kinesiska föräldrar mer tid på att jämföra alternativ och granska detaljer online.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Spela klippet
Realtid Partner

Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

01 okt. 2025

Kinas barnbidrag

Den 28 juli tog Peking sitt mest drastiska steg hittills för att vända den nedåtgående barnatrenden.

För första gången införde centralregeringen ett nationellt barnbidrag – 3 600 yuan (cirka 500 dollar) per år för varje barn under tre år. Bidraget är skattefritt och kommer inte att räknas som inkomst när myndigheterna bedömer rätten till andra bidrag.

Kinas sista generation – där familjelivet tynar bort

Qiao Ye har inga planer på att skaffa barn och värderar friheten högre.

Enligt regeringskällor ska programmet gynna mer än 20 miljoner familjer varje år – men bakom kulisserna pågår något mycket mer dramatiskt än bara barnbidrag.

Tillbaka till 1940-talsnivåer

ANNONS

Prognoser från forskare vid Southwestern University of Finance and Economics i Chengdu tecknar ett scenario som kan förändra hela världsordningen.

I det mest extrema scenariot – med en total fertilitetsgrad på bara 0,72 barn per kvinna – skulle Kinas befolkning krympa till 320 miljoner år 2100, skriver Newsweek. Det motsvarar en minskning med 77 procent och skulle innebära en befolkning mindre än dagens USA.

Läs även: ”Kalla det en kris” – FN slår larm om världens födelsetal. Realtid

Även under det mest optimistiska scenariot, med 1,31 barn per kvinna, väntas befolkningen börja krympa runt 2030 och falla till 590 miljoner år 2100.

Det skulle föra Kinas befolkning tillbaka till nivåer som senast sågs i slutet av andra världskriget, när forskarna uppskattar att cirka 400 miljoner människor bodde i landet.

Pengar inte allt

Men pengarna verkar inte bita. Redan före barnbidraget infördes hade lokala myndigheter provat allt från kontanta utbetalningar till bostadssubventioner.

Hohhot, huvudstaden i Inre Mongoliet, erbjuder familjer upp till 100 000 yuan (motsvarande 133 000 kronor) för ett andra eller tredje barn, skriver The Conversation.

ANNONS

Här är de bästa länderna för dina barnbarn att växa upp i

Hur ser världen ut för dem som växer upp i dag?

Resultaten är nedslående. Enligt en undersökning från 2022 skulle cirka 90 procent av de tillfrågade inte överväga fler barn även med ett årligt bidrag på 12 000 yuan – mer än tre gånger det nyligen tillkännagivna nationella bidraget.

”Som befolkningspolitik återstår det att se om det nationella programmet kan påverka fertilitetsgraden”, skriver Citi Research i en rapport – som uppskattar totala utbetalningar till 117 miljarder yuan enbart under andra halvåret 2025, enligt Reuters.

6,3 gånger dyrare än i USA

Kostnaden för att uppfostra ett barn i Kina till 18 års ålder uppskattas till 538 000 yuan – mer än 6,3 gånger landets BNP per capita, enligt Beijing-baserade YuWa Population Research Institute.

Som jämförelse är motsvarande siffra i USA 4,11 gånger BNP per capita, rapporterar CNBC.

Kineser har till och med börjat kalla barn för ”tunjinshou” – guldslukande bestar.

Missa inte: Dråpslaget: Det har aldrig fötts så få barn som år 2024. E55

ANNONS

En ekonomi byggd på barnlöshet

Ironin är påtaglig för en kinesisk generation som växte upp under ettbarnspolitiken.

”Syskon bestraffades med tunga böter. Jag var en av dem”, skriver Ming Gao i The Conversation och fortsätter:

”Men precis som böter inte hindrade alla som ville ha fler barn, kommer kontanta belöningar inte lätt övertyga de många som inte vill.”

Desperationen har fått lokala och centrala myndigheter att rulla ut en rad pro-natala åtgärder från fertilitetsbehandlingar till skattelättnader – hittills med liten effekt, enligt Reuters.

Sveriges barnkris – ingen vet vad som hjälper

”Personligen tycker jag inte att utvecklingen vi ser i Sverige är dramatisk alls.”

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

ANNONS
ANNONS