Med över 206 miljoner passagerare under 2025 och en kabinfaktor på 94 procent är Ryanair större än någonsin. Ändå kapar bolaget miljoner säten inför 2026. Det kan låta motsägelsefullt. I själva verket är det konsekvent.
Ryanair flyttar miljoner stolar från länder med höga avgifter
Vi har tidigare beskrivit bolaget som flygets motsvarighet till IKEA. Avskalat, standardiserat, funktionellt. Du gör en del själv. Och det är just därför modellen fungerar när den politiska temperaturen stiger.
Budskapet från ledningen är tydligt: där avgifterna höjs, där försvinner Ryanair.
Avgifter styr – inte efterfrågan
I Tyskland höjs flygskatter. I Frankrike tillkommer miljöavgifter. I Belgien och Portugal ökar passagerar- och flygplatsavgifter. I Spanien har konflikten med Aena varit både offentlig och högljudd.
Ryanairs svar är inte diplomatiskt. Det är logistiskt, skriver utmärkta Flygvärlden.
En Boeing 737 är en rörlig produktionsenhet. Den kan baseras i Polen lika lätt som i Tyskland. När kostnaderna förändras flyttas kapaciteten. Punkt.
Till skillnad från mer historiskt bundna bolag som SAS har Ryanair byggt hela sin affär på rörlighet. Det är inte en nationell institution. Det är en mobil fabrik.
Flygets IKEA – på riktigt
I en tidigare intervju sammanfattade vd Eddie Wilson modellen utan krusiduller:
”Vi är en vara. Ett sätt att ta sig från A till B. Punkt.”
Det är en strategisk inversion. Medan andra talar om upplevelser, varumärken och känslor har Ryanair reducerat flyget till transport. Precis som IKEA reducerade möbler till platta paket och standardiserade skruvar.
Volym. Disciplin. Ägande.
600 flygplan. Upp till 3 000 flygningar per dag. En enhetsflotta av Boeing 737. Egna underhållscenter. Egna pilotprogram. Egna digitala plattformar.
Det är inte glamour. Det är industri.
”Vi gjorde det möjligt för vanliga människor att resa fritt i Europa. Det är frihet, inte lyx,” säger vd Eddie Wilson.
Läs även: Hotellen kopierar flyget – nu kostar kaffet extra
Offentligt maktspel
Ryanair är ovanligt öppet i sin kritik av regeringar och flygplatsoperatörer. De talar om skyhöga kostnader i Tyskland och överdrivna avgifter i Spanien. Det är hård retorik, men också en del av affärsmodellen.
När en bas stängs syns det i regionala ekonomier. Färre hotellnätter. Färre restaurangbesök. Mindre arbetsmarknadsrörlighet.
Bolaget vet att politiker ogärna förklarar för väljarna varför flygförbindelser försvinner. Miljoner stolar är ett effektivt förhandlingsverktyg.
Norden i dragkampen
När kapacitet dras bort från delar av Centraleuropa stärks positioner i länder där avgifter sänks eller avskaffas. Sverige har lyfts fram som en marknad där flygskatten tas bort för att stimulera trafiken.
Det är här frågan blir större än weekendresor. Lågprisflyget påverkar regional konkurrenskraft, investeringar och arbetsmarknad. Linjekartan blir en spegel av politiska prioriteringar.
I praktiken: höjer du avgifterna, riskerar du att förlora trafik. Sänker du dem, kan du vinna.
Läs även: Missa inte första åket – flygplatserna som räddar din vintersemester
Disciplin bakom dramatiken
Det är lätt att avfärda Ryanair som bråkigt. Men bakom retoriken finns en extremt standardiserad och effektiv operation. Hög flygplansutnyttjandegrad. Bränslehedging. Datadriven ruttoptimering.
Lågpris betyder inte låg säkerhet. Tvärtom är standardisering ofta en förutsättning för robust drift.
Och det är just den disciplinen som gör bolaget så politiskt slagkraftigt. När varje flygplan är utbytbart och varje bas förhandlingsbar blir politiska beslut omedelbart mätbara i kronor och ören.
2026 som lackmustest
Inför 2026 ritas Europas lågprislandskap om. Inte för att efterfrågan faller – utan för att kostnaderna förändras.
Ryanair visar att luftfart i dag är konkurrenskraftspolitik i realtid. Ett land som höjer avgifter skickar en signal. Ett bolag med 600 flygplan kan svara inom en säsong.
Flyget må vara avskalat och funktionellt. Men spelet runt det är allt annat än enkelt.
Det statliga nordiska flygplatsbolaget hotas av böter – Europas luftrum spökar i kulisserna
Det låter som en teknisk detalj. Ett kommunikationssystem mellan flygledare och pilot. Lite digital uppgradering i Europas luftrum.
