Det låter som en parodi, men är blodigt allvar. När flygbranschen försöker bli grönare är det inte klimatet som tjänar mest – utan oljebolagen. Det menar IATA-chefen Willie Walsh, som nu anklagar Europas bränsleleverantörer för att ta ockerpriser på hållbart flygbränsle.
Oljebolagen skor sig på flygets klimatomställning


Mest läst i kategorin
Enligt IATA:s färska rapport tvingas europeiska flygbolag betala dubbelt för varje ton hållbart bränsle (SAF) – inte för att det är dyrt att producera, utan för att leverantörerna lägger på extra avgifter för att “täcka sina kostnader” enligt EU:s nya klimatlagar.
Klimatkamp eller kassako
EU:s program ReFuelEU Aviation kräver att minst två procent av allt jetbränsle 2025 ska vara hållbart. Andelen ska växa till sex procent 2030, 34 procent 2040 och hela 70 procent 2050. Ambitiöst, men IATA varnar nu för att modellen riskerar att slå tillbaka.
“Leverantörerna utnyttjar situationen. De tar ut överpriser i klimatets namn, och det är helt oacceptabelt,” sa Willie Walsh på IATA:s konferens i Genève rapporterar Flygtorget.
IATA beräknar att EU:s flygbolag får betala 1,3 miljarder dollar extra i år – pengar som annars kunde finansierat över en miljon ton SAF och minskat utsläppen med nästan tre miljoner ton.
160 miljarder rullar in – ändå växer missnöjet
2024 var ett mer framgångsrikt år än någonsin för låtskrivare och författare. Drygt 160 miljarder kronor drog branschen in, enligt en färsk rapport.
Senaste nytt
Oljebolagens försvar
Oljebolagen bemöter kritiken genom att lyfta utmaningarna med att bygga upp hållbar produktion och investeringar. Företag som Neste menar att prisnivåerna på SAF beror på de stora investeringar som krävs och att marknaden för hållbara bränslen befinner sig i en tidig, osäker fas där både råvarupriser och efterfrågan påverkar.
De efterlyser marknadsmässiga villkor och stabila politiska spelregler för att kunna öka produktionen och därmed sänka priserna över tid.
Shell och BP lyfter fram att tillgången på råvara är begränsad och att de inte kan bära hela omställningskostnaden själva.
De anser att SAF-marknaden behöver mer politisk hjälp och incitament från EU snarare än skuld för höga priser, och menar att marginalerna inte är onormala med tanke på marknadens omognad och stora investeringsbehov – även om de inte direkt bemöter anklagelsen om överprissättning.
Så undviker du en ekonomisk psykopat
I veckan infaller Singles Day – den kinesiska shoppinghögtid som blivit världens största reahelg och numera också signalen för startskottet på den svenska

USA lockar – Europa bromsar
IATA jämför EU:s “piska” med USA:s “morot”. I USA har regeringen satsat på produktionsstöd och skattelättnader i stället för kvotkrav, vilket gett fler investeringar och snabb tillväxt av nya anläggningar.
“Europa borde uppmuntra produktion, inte straffa användning,” sammanfattade Walsh.
S&P Global bekräftar bilden. SAF-priset i Europa har stigit till över 4 000 dollar per ton, fyra gånger fossilt jetbränsle. Samtidigt ligger 90 procent av världens planerade Power-to-Liquid-projekt fortfarande på ritbordet.
Flygbolagens olika vägar
Det finns ljusglimtar. Ryanair samarbetar med Repsol för 12,5 procent SAF till 2030. IAG-gruppen investerar i brittiska fabriker. Lufthansa satsar på syntetiskt bränsle i Tyskland, medan Air France–KLM samarbetar med Neste och TotalEnergies.
Men satsningarna är beroende av tillgången på råvara – och att priset inte rusar bortom kontroll. “Vi betalar mer, men får mindre miljönytta,” konstaterar IATA torrt i sin analys.
En grön paradox
För flygbranschen är SAF både framtid och fälla. Alla är överens om målet: nettonoll till 2050. Men vägen dit riskerar att bli ett ekonomiskt minfält.
Om den europeiska modellen fortsätter att driva upp priserna kan marknaden på andra sidan Atlanten flyga förbi – medan EU står kvar på startbanan med fulla tankar och tomma fickor.
Vill du läsa mer om resor och trender? Då rekommenderar jag vår livsstilssatsning Perfect Weekend, där du bland annat kan du läsa om EU-domen som skakar hela resebranschen och Ryanair blir flygets IKEA – satsar miljarder på nya superplan.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.












