Forskningen om ADHD tar ett steg framåt. En ny studie i den medicinska tidskriften JAMA Psychiatry visar att diagnosen sannolikt inte är en enda sjukdom – utan minst tre biologiskt olika typer.
Ny studie förklarar varför ADHD är så olika från person till person
Bakom studien står radiologen Nanfang Pan och ett internationellt forskarlag. De har analyserat över tusen hjärnskanningar från barn med ADHD och jämfört dem med friska kontrollpersoner. Resultatet pekar på att diagnosen är betydligt mer komplex än man tidigare trott.
Kort sagt: alla med ADHD har inte samma hjärna.
Tre olika typer av ADHD
Forskarna analyserade hur olika delar av hjärnan är kopplade till varandra och hur hjärnans nätverk organiseras. Metoden bygger på så kallade morphometric similarity networks, en modell för att kartlägga strukturella kopplingar i hjärnan.
När forskarna analyserade materialet framträdde tre tydliga grupper.
Den första gruppen hade en mer allvarlig kombination av symtom tillsammans med stora problem att reglera känslor. I deras hjärnor syntes förändringar i områden kopplade till den mediala prefrontala cortex och basala ganglier.
Den andra gruppen dominerades av hyperaktivitet och impulsivitet. Här såg forskarna förändringar i hjärnans främre cingulum, en region som är viktig för impulskontroll.
Den tredje gruppen bestod främst av barn med uppmärksamhetsproblem. Hos dem hittades förändringar i pannloben, ett område som styr koncentration och planering.
Med andra ord: tre olika hjärnprofiler bakom en diagnos som i dag behandlas som en och samma.
Läs även: Adhd-patienter får själva laborera med knark
Varför mediciner fungerar olika
Resultaten kan också förklara något som länge förbryllat läkare.
ADHD-mediciner fungerar mycket bra för vissa patienter – men betydligt sämre för andra.
Om ADHD i själva verket består av flera biologiskt olika tillstånd blir det mer logiskt. Olika hjärnmekanismer kan kräva olika behandlingar.
Forskarna menar därför att framtidens ADHD-vård kan bli mer individanpassad, där behandling och medicinering anpassas efter vilken biologisk typ av ADHD en patient har.
Läs även: Nätläkare fuskade med ADHD-medicin – vd åtalas
Över tusen hjärnskanningar
Studien bygger på två stora datamaterial.
I den första gruppen analyserades 446 barn med ADHD och 708 kontrollpersoner. I en separat valideringsgrupp ingick ytterligare 554 barn med ADHD.
Medelåldern låg runt elva år och majoriteten av deltagarna var pojkar, vilket speglar hur diagnosen ofta fördelas i barndomen.
Forskarna analyserade hur centrala olika hjärnregioner är i nätverket, hur effektiv kommunikationen mellan dem är och hur olika nätverk kopplas samman.
Det visade sig att ADHD-hjärnor hade en annorlunda organisation av dessa nätverk, särskilt i orbitofrontala cortex – ett område som spelar stor roll för beslutsfattande och impulskontroll.
Läs även: Köpa adhd för 10 000 – regeringen agerar mot köpta diagnoser
Vad betyder detta för alla med ADHD i Sverige
Den naturliga frågan är förstås vad detta innebär för de hundratusentals personer som redan har diagnosen.
Kort sagt: inget förändras i morgon.
I Sverige ställs ADHD-diagnoser fortfarande utifrån internationella diagnosmanualer som ICD-11 och DSM-5. Diagnosen baseras på symtom och beteende, inte på hjärnskanningar.
Behandlingen är också densamma som tidigare. De vanligaste läkemedlen är centralstimulerande preparat som metylfenidat eller lisdexamfetamin, ofta kombinerat med psykologiskt stöd och pedagogiska anpassningar.
Men forskningen kan på sikt förändra hur psykiatrin ser på diagnosen.
Om ADHD verkligen består av flera biologiska typer kan framtidens vård bli mer individanpassad. Olika patienter kan få olika behandling beroende på vilken typ av ADHD de har.
Lite som inom modern cancerbehandling där läkare först analyserar tumörens biologi innan de bestämmer medicin.
Ett steg mot mer personlig psykiatri
Den viktigaste slutsatsen är kanske inte själva hjärnkartan utan vad den kan leda till.
I dag fungerar ADHD mer som ett paraplybegrepp. Flera olika biologiska tillstånd kan ge liknande symtom och därför hamna under samma diagnos.
Den nya studien pekar på att det kan finnas tydliga neurobiologiska skillnader bakom dessa symtom.
Det är ett första steg mot en mer precis psykiatri där diagnoser och behandlingar i större utsträckning anpassas efter individens hjärna.
Perfect Weekend Guide: ADHD i korthet
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Diagnosen ställs i dag främst genom kliniska bedömningar av beteende och symtom. Den nya forskningen pekar på att ADHD kan bestå av flera biologiskt olika hjärntillstånd.
Läs även: Träning minskar ADHD-symtom hos vuxna – enligt ny studie
