Det finns något djupt mänskligt med att samlas kring ett bord och äta middag, oavsett om det är Thanksgiving-kalkon, söndagsstek, ett glas rött eller en överambitiös fredagsburgare. Vi gör det i alla kulturer, i alla tider, och det verkar inte spela någon roll om vi bor i Uppsala, Uganda eller Upper East Side. Vi vill äta tillsammans – punkt.
Hemligheten bakom middagar som gör dig lyckligare


Mest läst i kategorin
Men varför är den gemensamma måltiden så elektrisk att den överlevt allt från istider till internet? Det är där det börjar bli riktigt intressant.

Allt började vid en brasa – bokstavligen
Föreställ dig våra förfäder som släpar hem ett byte, tänder en eld och samlas runt lågorna. Det är varmt, det är mörkt, och plötsligt finns tid att prata, skratta och förhandla om allt från grottans städning till nästa jakt.
Oxfordantropologen Robin Dunbar menar att det kan ha varit just dessa extra kvällstimmar som gjorde oss till sociala genier, och att maten blev limmet mellan oss.
I dag har vi skippat grottorna och ersatt dem med bruncher på Södermalm. Principen är densamma: mat är social superkraft.
Senaste nytt
Endorfinerna ljuger aldrig
När Dunbar 2017 frågade britterna hur ofta de äter med andra såg han ett tydligt mönster: de som åt tillsammans oftare hade fler vänner, bättre relationer och lyckligare liv.
Och det var inte bara att lyckliga människor råkar ha fler middagar – måltiderna i sig skapade effekten.
”Eating triggers the brain’s endorphin system”, säger Dunbar.
Eller på ren svenska: kroppen belönar oss extra när vi tuggar i takt med andra. Precis som när man joggar tillsammans, fast utan att behöva springa.

Vi litar mer på folk som äter samma sak
Chicago-professorn Ayelet Fishbach har visat att människor som äter samma godis eller snacks litar mer på varandra – till och med mer än de borde.
Till och med förhandlingar går snabbare när man har identiska snacks i skålen.
Det är nästan poetiskt. Hela vår civilisation kan alltså vila på något så banalt som delade jordnötter.
Fenomenet som smyger sig in på Stockholms krogar – och förändrar allt
Du har redan sett det, kanske till och med suttit mitt i det utan att förstå vad som pågår. Plötsligt på Stockholms krogar pressas gäster tätare,
Men måltider är också maktspel
Tyvärr är inte alltsammans mysig julmiddag. Många festmåltider genom historien – skördebanketter, företagsjulbord, släktträffar – har varit noggrant koreograferade uppvisningar i hierarki.
Den som bjuder bestämmer och den som äter för långsamt får svälja både mat och stolthet.
Sociologen Nicklas Neuman påpekar att vi gärna romantiserar familjemiddagen, men att den lika gärna kan vara ett slagfält där någon kommenterar portionsstorlek, relationer eller jobbval. Gemensamma måltider är kraftfulla – på gott och på ont.
Överraskningen från Uppsala
Neuman studerar just nu äldre svenskars matvanor och resultatet är förvånande: de flesta saknar inte alls sällskapet vid bordet. De gillar det – men märker inte avsaknaden lika dramatiskt som vi yngre gör.
Kanske handlar det om vana, kanske om att ensamhet märks mest när man annars är omgiven av människor.
Och ibland vill vi alla faktiskt bara äta i fred och läsa en bok.
Läs även: Viggo testar hipsterkrogen Gaijin i Stockholm
Varför fortsätter vi frossa tillsammans?
Jo: för att det håller ihop oss. För att det tröstar. För att det skapar minnen.
För att vi i en värld av pushnotiser och prestationsångest behöver något så enkelt – och så urgammalt – som att sitta ner och skopa upp samma gryta.
Det är ren endorfinekonomi.

Perfect Weekend Guide: Tre snabba insikter sociala middagar
• Delad mat förstärker endorfinerna – du blir gladare tillsammans än ensam.
• Att äta samma sak skapar omedelbar tillit. Perfekt för första dejten eller tuffa förhandlingar.
• Familjemiddagar är inte magiska per automatik – de kräver stämning, inte tvång
Källa: BBC Future/Forskning av Robin Dunbar och Nicklas Neuman.
Vill du läsa mer om mat och krogar? Då rekommenderar jag vår livsstilssatsning Perfect Weekend, där du bland annat kan du läsa om De 10 bästa italienska restaurangerna i Stockholm eller Viggo testar Agrikultur och livet under Guldbron.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.











