Allbrights första Skandinavienrapport visar att tre snarlika länder valt helt olika vägar mot jämställdhet i näringslivet – med varierande resultat.
Sverige tappar i jämställdhet – grannen ökar snabbast


Mest läst i kategorin
Svenska börsbolag nådde toppnoteringen 37 procent kvinnor i styrelser 2024, men har nu sjunkit till 36 procent. Efter att hotet om kvoteringslag avvärjdes 2017 mattades förändringen av, konstaterar Allbright.
De enligt stiftelsen vaga rekommendationerna för bolagsstyrningskoden ger nämligen stort tolkningsutrymme, enligt rapporten.
Sverige ligger nu på plats 13 i Europa bland de 40 största bolagen.
I ledningsgrupperna har Sverige 31 procent kvinnor – högst i Skandinavien, men utvecklingen har stannat av. Mellan 2021 och 2022 noterades ingen ökning.
Norges kvoteringsfälla
Norges kvoteringslag från 2006 rusade andelen kvinnor från 7 till 40 procent på två år. Men lagen gav ingen spridningseffekt bortom de bolag som omfattas, enligt Allbrights rapport.
Privata bolag utanför lagens räckvidd har ökat från 15 procent till bara 20 procent på 20 år. I ledningsgrupperna ligger Norge på 27 procent – efter både Sverige och tidigare eftersläpande Danmark.
En norsk studie från 2023 bekräftar bilden: styrelsekvoteringen har inte lett till fler kvinnor i vd- eller linjeposition, enligt rapporten. Måluppfyllnadseffekten verkar ha gjort att andra jämställdhetsinsatser fått lägre prioritet.

Danmark ökar snabbast med nya krav
Danmark låg år 2022 längst efter med 15 procent kvinnor i ledningsgrupper. Sedan regeringen skärpte kraven har tempot ökat kraftigt.
Stora och medelstora börsbolag måste nu sätta tidsbestämda mål, rapportera strategier och förklara sig om man missar målen.
Resultatet: 23 procent kvinnor – en ökning med 8 procentenheter på tre år. Om tempot håller i sig går Danmark om Norge om tre år, enligt Allbright.
75 procent av danska bolag rapporterar tidsbestämda mål jämfört med bara 22 procent i Sverige och 18 procent i Norge.
Vd-posten fortfarande manlig bastion
Vd-posten utgör den största flaskhalsen i alla tre länder. Danmark har 4 procent kvinnliga vd:ar och saknar helt kvinnliga vd:ar i sex av nio branscher. Norge når 12 procent medan Sverige landar på 11 procent.
En dansk rapport från 2022 visar att kvinnor trots liknande ambitioner påverkas mer negativt av könsnormer. Kvinnor får 30 procent mindre karriärstöd än män – de uppmuntras mer sällan att ta sig an högprofilerade projekt eller bli rekommenderade för uppdrag.
Även ordförandeposten förblir mansdominerad: 3 procent i Danmark, 8 procent i Norge och 10 procent i Sverige.
Stabsroller åt kvinnor, affären åt män
Kvinnor tar plats i stabsrollerna medan män behåller kontrollen över de mest strategiska positionerna. HR-rollen är mest kvinnodominerad – 83 procent i Sverige, 74 procent i Norge och 86 procent i Danmark.
När det gäller finansiella eller tekniska roller ser bilden helt annorlunda ut. CFO-rollen har 32 procent kvinnor i Sverige, men bara 15 procent i Norge och 13 procent i Danmark.
Inom IT är siffrorna genomgående låga. Bland affärsområdeschefer ligger andelen kvinnor stadigt på cirka 20 procent.
Kvinnor tycks få tillträde till ledningsgruppen men i roller med mindre direkt inflytande över företagets strategi och resultat, konstaterar Allbright.
Tre vägar med olika resultat
Lagstadgad kvotering, som i Norge, förändrar inte automatiskt kultur eller sprider sig till andra nivåer. Frivilliga koder kräver stark uppföljning för att inte tappa kraft.
Tidsbestämda mål med rapporteringskrav driver systematisk förändring utan hård reglering, enligt stiftelsens rapport.
Danmarks modell låter bolagen sätta måltal utifrån egna förutsättningar. Tidsbestämda mål kräver strategi – vilket i sin tur integrerar jämställdhetsarbetet i affärsplanen.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












