Indien, Kina och resten av världen riskerar att drunkna i solpanelsavfall när den första generationens paneler nu närmar sig slutet av sin livslängd.
Solpanelernas mörka baksida – ett växande avfallsberg
Utan storskalig återvinningsinfrastruktur kan den gröna energirevolutionen lämna ett giftigt arv efter sig.
Indien befinner sig mitt i en solenergiexplosion.
Missa inte: ”Cirkulära ekonomin har misslyckats” – global återvinning rasar. Realtid
På drygt ett decennium har landet klättrat till en tredjeplats globalt, och solkraft står nu för över 20 procent av landets installerade energikapacitet.
Subventionerade solpaneler pryder tak i städer, byar och ökenlandskap och nära 2,4 miljoner hushåll har anslutit sig till ett statligt stödprogram, enligt BBC.
Men baksidan av den soliga framgångssagan börjar nu skymta.
De första storskaliga solparker som byggdes i mitten av 2010-talet börjar närma sig slutet av sin 25-åriga livslängd. Och Indien saknar varken nationell budget eller industriell kapacitet för att hantera det avfall som väntar.
Avfallsberg på väg
Landets solpanelsavfall uppgick till uppskattningsvis 100 000 ton år 2023, en till synes hanterbar siffra. Men enligt tankesmedjan Council on Energy, Environment and Water (CEEW) kan volymen stiga till 600 000 ton redan 2030. Till 2047 kan det vara över 11 miljoner ton, rapporterar Interesting Engineering.
För att hantera dessa mängder krävs ett nationellt nätverk av omkring 300 återvinningsanläggningar och investeringar på 478 miljoner dollar under de kommande två decennierna.
”Den verkliga avfallsvågen kommer om 10 till 15 år”, säger Rohit Pahwa på energibolaget Targray till BBC.
Problemet är inte unikt för Indien.
Läs även: Ny studie slår hål på myten – solpaneler levererar i över 30 år. Dagens PS
Globalt väntas solpanelsavfallet uppgå till hela 88 miljoner ton år 2050, enligt uppgifter som återges av Oilprice.com.
Kina, som dominerar världens solpanelstillverkning med en marknadsandel på över 90 procent för centrala produktionssegment, räknar med nära en miljon ton avfall redan till 2030.
Peking har satt upp målet att återvinna 250 000 ton paneler till 2027 och 1,5 miljoner ton till 2030.
Giftigt problem, stor möjlighet
Solpaneler innehåller värdefulla material som silver, kisel och koppar, men också spårmängder av bly och kadmium.
När paneler slängs på soptippar eller hanteras av oseriösa skrothandlare riskerar dessa ämnen att läcka ut i grundvatten och livsmedelskedjan.
I dag återvinns solpaneler i Indien ofta på ett primitivt sätt: aluminiumramar och glas plockas ut, medan de mer komplexa och värdefulla materialen förstörs eller går till spillo.
Missa inte: Forskare slår larm: Omställningen till förnybar energi får inte plats. Realtid
Trots att Indien 2022 inkluderade solpaneler i sitt regelverk för elektronikavfall, vilket ålägger tillverkarna återvinningsansvar, är efterlevnaden ojämn, särskilt för hushållspaneler.
Ändå ser experter stora möjligheter i utmaningen. Effektiv återvinning kan återvinna 38 procent av materialen för tillverkning av nya paneler. Men även förhindra utsläpp motsvarande 37 miljoner ton koldioxid, enligt CEEW.
Pilotprojekt för världen
Kinas storskaliga återvinningssatsning, om den lyckas, kan fungera som ett viktigt pilotprojekt för resten av världen.
Läs även: Nya solpaneler genererar el – även när det regnar. Dagens PS
Återvinning av en enskild solpanel kostar i dag uppskattningsvis 200–300 kronor, att jämföra med 10–20 kronor för deponering, ett ekonomiskt gap som kräver ny teknik, nya affärsmodeller och politiska styrmedel för att överbryggas.
Solenergins framtid ser ljus ut. Men för att omställningen verkligen ska vara grön måste industrin, regeringar och återvinnare tillsammans hitta sätt att hantera skuggorna som panelerna en dag lämnar efter sig.
Läs mer om förnybar energi i Sverige i Realtids sammanfattande artikel här:
Vatten, sol och vindkraft: Så står sig förnybar energi i Sverige
