Svenska elkunder har under flera år betalat in mångmiljardbelopp i så kallade flaskhalsintäkter, pengar som uppstår när elnätet inte klarar att överföra billig el från norr till dyrare elområden i söder. Frågan är vad som egentligen händer med pengarna.
Miljardregn över elnätet – kunderna betalar, pengar samlas på hög
Flaskhalsintäkterna uppgick till 29,9 miljarder kronor under 2025. Av dessa gick 5,1 miljarder till nätåtgärder och 4,6 miljarder till sänkta tariffer, resten lades på hög.
Läs även: Din adress avgör elräkningen – här betalar du 22 395 kronor mindre. Dagens PS
Det samlade kontot uppges nu uppgå till omkring 85 miljarder kronor, skriver Dagens PS.
Södra Sverige betalar mest
Redan året innan rapporterades att Svenska kraftnät satt på 65 miljarder kronor i flaskhalsmedel och räknade med att summan kan växa till 200 miljarder kronor år 2035.
Missa inte: Här byggs världens största batteri – drivs av rost. Realtid
Merparten av pengarna har betalats av elkunder i södra Sverige, där priserna varit som högst.
Myndighetens ställföreträdande generaldirektör Peter Wigert medgav att det handlar om ”ohemult mycket pengar”, men framhöll att de successivt ska användas till investeringar, kostnadstäckning och för att hålla nere nätavgifterna.
Finland får mer ledningar
Samtidigt riktas skarp kritik mot effektiviteten.
I en genomgång från Affärsvärlden jämförs Svenska kraftnät med finska motsvarigheten Fingrid. Finland planerar att investera 55 miljarder kronor på tio år och bygga 6 100 kilometer ny ledning.
Sverige planerar investeringar på 225 miljarder kronor, men bara 2 900 kilometer ny ledning.
Läs även: Rekorddyr el i februari följs av ny prissmäll i mars. Dagens PS
Per investerad miljard innebär det att Finland får cirka 139 kilometer ledning, medan Sverige får drygt 23 kilometer. Även personalstyrkan skiljer sig markant: Svenska kraftnät hade 1 562 anställda vid utgången av 2024, mot Fingrids 597.
Kostnaden för personalen uppgick till 1,8 miljarder kronor i Sverige jämfört med 500 miljoner i Finland.
Fingrid investerar mer
Skillnaderna märks också i hur flaskhalsintäkterna används. Under 2024 använde Svenska kraftnät knappt 17 procent av sina intäkter, medan Fingrid använde mer än vad som kom in samma år och därmed minskade sin reserv.
Missa inte: Koldioxidinfångning i kris när projekt skrotas. Realtid
Samtidigt är elsystemens utmaningar likartade: produktionen finns i norr, konsumtionen i söder. Men Finland har ett enhetligt elpris över hela landet, medan Sverige är uppdelat i elområden – något som bidrar till stora prisskillnader och höga flaskhalsintäkter.
Kritiker menar att kapital inte är problemet, utan tempot. Med tiotals miljarder på kontot och fortsatt stora prisskillnader mellan norr och söder växer pressen på att pengarna faktiskt ska omsättas i ledningar som gör skillnad för elkunderna.
Tar strid med EU
Samtidigt tornar en ny konflikt upp sig på EU-nivå.
EU-kommissionen vill att upp till 25 procent av medlemsländernas flaskhalsintäkter ska gå till gemensamma europeiska elnätsprojekt, något som skulle kunna slå särskilt hårt mot Sverige.
Energi- och näringsminister Ebba Busch kallar förslaget för ”en slags EU-skatt” och motsätter sig att svenska elkunders pengar används för att bygga nät i andra länder.
